. Vi får väl hålla tummarna att det går vägen den här gången, så thailändarna kan få en demokratisk regering som bryr sig om folket och landet!
Tyvärr ligger det i sakens natur att den framtida konstitutionen, om och i så fall när den blir av, snarare kommer att förhindra just en sådan (västerländsk) demokratisk utveckling.
Man måste vara döv och blind om man inte ser huvudinnehållet i den politiska diskursen som Thailands akademiska elit ha fört under bra många år. Där framstår en (elektoral) demokrati efter västerländska normer snarare som ett hinder för den egna gruppens, och därmed(?) för landets utveckling. Därför måste den "kontrolleras" genom institutioner, domstolar och en administration vars chefer inte kan tillsättas parlamentariskt utan av ett "råd av visa män" som inte kan röstas fram eller ställas till svars.
Redan 2006 års militärkupp hade till uppgift att "reformera" konstitutionen åt det här hållet och det lyckades faktiskt till en vis del genom att domstolar, chefer på ett antal nyckelbefattningar samt ihållande demonstrationer/ockupationer i "orkestrerad" samverkan (gissa vilka som dirigerade "orkestern") kunde lamslå regeringens handlingsförmåga. Men det måste också påpekas att regeringen själv och utan nöd hade trampat på de utlagda minorna och att den ytterligare genom ett sällsynt klumpigt taktiskt agerande hade försatt sig i en hopplös sits som ledde till den nu uppkomna situationen.
Man behöver inte vara Einstein för att inse att militärens "reform" av konstitutionen (om den blir av) kommer att ha sin utgångspunkt i de brister som den förra konstitutionen hade, sett från den akademiska elitens perspektiv. Detta betyder i klartext ett minoritetsstyre där stora delar av det thailändska folket kommer att hållas utanför långsiktigt och strategiskt inflytande. Konsten består i att klä den nya konstitutionen i ett "pseudodemokratiskt" dräkt där dess verkliga maktfördelning och de många bakdörrar kommer att döljas genom det finstilta. Detta sker genom att den egentliga makten förflyttas från det folkvalda (och evtl kvoterade) parlamentet till icke demokratiskt valda institutioner i allt högre utsträckning.
Det är iaf ett upplägg som garanterar åtminstone svårartad politisk korruption som i förlängningen och med säkerhet även kommer att förlama den politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen i Thailand. Förstår man bara lite om uppkomsten och livsbetingelserna av ekonomisk korruption som system så framstår risken allt för överhängande att Thailand just genom utnämning till toppbefattningar istället för genom parlamentarisk tillsättning kommer att sjunka allt djupare i korruptionsträsket. Alla historiska exempel pekar i den riktningen och man måste vare blind om man förnekar kraften på en närmast universell princip: "tjänster kräver gentjänster" och om de som tillhandahåller dessa tjänster är enskilda fysiska personer utan ansvar mot folket och insynsmöjligheter från samhällets sida, ja då skapar man närmast ideala förutsättningar för maktmissbruk och korruption.
Mot bakgrunden av att man "utåt sett" ville komma åt just "maktmissbruk och korruption" och insikten om maktelitens verkliga intentionerna förefaller det mera på sin plats att byta ut orden "tragisk utveckling" mot "cynisk händelseförlopp" om det som vi nu bevittnar. Därför låt oss vara klara på den punkten: det är bara namnen på mottagarkonton som kommer att ändras samtidigt som detta plågade land återigen kastas för ett par årtionde tillbaks i sin utveckling.
//Singha711
