En vandringsmans sägen

Mycket rolig trad

trevlig tråd

[size=6]Moppeutflykt igen [/size]

[size=6][size=4]Jag vill ju se så mycket som möjligt när jag tar mig runt någonstans och i Laos är moppe ett utmärkt transportmedel. Det skulle i och för sig vara bättre med en riktig hoj men min ekonomi tillåter inte dylika utsvävningar. [/size][/size]

[size=6][size=4]Jag saknar min jordfräs som står hemma i Svedala och tynar bort. [/size][/size]

[size=6][size=4]Jordfräsen. [/size][/size]

Utan varken tillgång till en tjock plånbok eller den gamla harven så får jag ta det som erbjuds.

Det blir kinesiska Hondakopior och det får duga i brist på annat.

On the road again, without my off-road !

Issaanmerca korsar floden.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

[size=6]Bye, bye Laos ! [/size]

Det var till slut dags att lämna Laos och vi hade biljetter bokade och klara med en buss som skulle ta oss till Vientiane. Vi blev hämtade på guesthouset av en liten song-thaew som skulle ta oss till den stora bussen.

Trots att det kändes tråkigt att lämna Vang Vieng så klämde de fram ett leende.

Vi kom fram till den stora bussen som skulle ta oss vidare och jag stannade till vid förarplatsen och kollade lite. Det var en Hyundai om jag inte minns helt fel.

Lite optimistiskt graderad är väl ändå hastighetsmätaren ?

Violen tyckte att den här bussen var kanonfin jämfört med bussarna som vi hade åkt med tidigare.

De fina blåvita gardinerna såg ut att komma från ett litet samhälle i sydvästra Finland. http://sv.wikipedia.org/wiki/Virkby

När vi väl kom iväg så körde chauffören lika trafiksäkert som de flesta brukar köra på de här breddgraderna.

Just här var det ett alldeles ypperligt tillfälle att köra om lastbilen som sackade i backarna !

Chauffören körde som om det inte fanns någon morgondag och stackars "Violen" blev åksjuk ( eller vettskrämd ) och spydde halva resan.

Vi kom mot alla odds fram till Vientiane utan att vare sig rasat ned i en ravin eller frontalkrockat.

Sedan åkte vi på en blåsning. Bussen stannade på en busstation en bit från stan och inte den centrala busstationen som vi egentligen skulle ha åkt till. Men tänk så lämpligt, just när vi kommer in på stationen så kommer det ett par mindre bussar som kan köra oss till rätt busstation.

Haken är att de tar hutlöst betalt för den relativt korta resan så jag frågar de lokala tuk-tukförarna vad det kostar att åka med dem.

De slår ifrån sig och säger att de inte kan "ta" någon passagerare från bussbolaget som vi åkte med.för då får de problem.

Förb-nnade maffiafasoner !

Om jag hade varit ensam så hade jag gått därifrån men nu var vi ju fyra så jag fick ta hänsyn till mitt resesällskap. Men glad, det var jag inte !

Vi kom i alla fall till den centrala busstationen och bokade en direktbuss som skulle ta oss till Udon Thani. Violen var lite orolig för att min ilska skulle få fatala följder och gick iväg och köpte en öl och baguette till mig för att jag skulle tänka på något annat.

Vi kom iväg och åkte den korta sträckan till bron över Mekong och var därmed tillbaka i Thailand igen.

När vi skulle gå genom immigration så gick det utmärkt för töserna och nästan lika smidigt för mig. Men Gerry fick lite problem för hans läsglasögon fanns i tösens handväska och hon satt ju redan på bussen som stod och väntade på oss.

Jag ville inte lämna Gerry i sticket så jag stod utanför och väntade medan den otåliga chauffören började ropa och tuta. När Gerry kom igenom till slut så frågade jag om han hade kollat så att han hade fått rätt stämpel i passet. -Självklart, det står dagens datum !

Nja, jag menade nog att du har fått 60 dagar sa jag. Jag kollade i passet, och mycket riktigt, sopproten till immigrationsofficer hade såklart stämplat i 15 dagar

Gerry fick sprinta tillbaka och vid det laget så hade busschauffören kommit upp i varv ordentligt för vi var ju självklart de sista. Om vi inte hade haft med oss töserna som kunde förklara läget för chauffören så hade vi troligen blivit akterseglade där och fått ta oss till Udon på egen hand.

Förb-annade faranger ( även om förseningen beror på en sopprot till immigrationskontorist )

Efter att någon höjdare hade rättat till felet så kom vi iväg och den sista biten till Udon gick problemfritt.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

.

.

[size=6]Udon Thani [/size]

Det var kul att komma tillbaka till Udon igen och vi tog en runda i stan. Det var varmt och gott och vi stannade till hos Marisa för en vätskepaus.

Om man vill skoja till det så kan man säga att Marisa's bar inte är helt 100

Efter vätskepausen så hyrde jag moppe och körde en upptäcktsfärd i sta'n. Då fick jag syn på något väldigt udda, en bil som verkade ha förirrat sig rejält långt bort från Power meet i Västerås.

Bilen fick mig att tänka på låten "One piece at a time" med Johnny Cash för den såg verkligen ut att vara ihoplockad av diverse delar.

En klassisk pose som är väl inövad efter att varit runt på otaliga bilutställningar. Se men inte röra.

Har jag sagt att "Violen" ibland blev lite trött på mig därför att jag gärna tittade på sådant som absolut inte intresserade henne ett dugg ?

Zzzzzzzzz

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

Ånnu ett bevis på att thais kan sova när, var och hursomhelst!

Lite avundsjuk.

Mvh

Amja

[size=6]Udon Thani [/size]

[size=6][size=4]En eftermiddag så var det uppståndelse eller kanske uppbrott i Gerry's rum. [/size][/size]

[size=6][size=4]Gerry packade sina pinaler och sa att han skulle åka iväg på en utflykt. Jag tyckte att han nämnde någonting om Koh Lipe och det ligger ju för sjutton så långt söderut som man kan komma i Thailand, precis på gränsen till Malaysia. [/size][/size]

[size=6][size=4]Tankad, packad och klar ! [/size][/size]

Vi vinkade av sällskapet men när vi senare på kvällen åkte ned till UD town så var de fortfarande kvar i sta'n.

Violen fick Goroccos pappa som bordsgranne och de kom väldigt bra överens.

Efter maten så blev det en kopp kaffe på stående fot och MPR-medlemmen Tennek såg ut att trivas alldeles ypperligt.

Efteravklarad middag och efterföljande kaffe så var det dags för en drink i någon bar i närheten

Hello Kitty !

Alla hade det kanontrevligt men det var tyvärr en som föll ifrån efter ett tag. Förmodligen hade vederbörande tagit sig en jamare för mycket

Regency, en dryck värdig en riktig aristokatt.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

[size=6]Överviktig eller struntviktig ? [/size]

[size=6][size=4]När jag åker ner till Thailand så vill jag ha med mig så få saker som möjligt. Ja, det stämmer kanske inte riktigt för jag har ofta med mig lite grejer till vänner och bekanta som befinner sig i Thailand redan. [/size][/size]

Men mitt eget bagage försöker jag hålla lite slimmat eftersom jag ibland reser runt en hel del.

Det krävs lite disciplin för att inte bagaget skall svälla alldeles för mycket under resans gång, ja du vet säkert hur det är.

-Den här vill jag ha ! Både snygg och prisvärd !

Nu hade vi rest runt och packningen svällde oroväckande fort så jag sa till "Violen" att vi måste banta.

Violen härsknade till lite innan jag förklarade att det inte var hennes vikt som åsyftades.

Jag försökte övertyga henne om att hon var lika smärt som "sparven från Minsk".

Hon såg ut som en fågelholk i ansiktet och jag försökte inte ens förklara vad jag menade.

Det var inga problem att få henne att skicka iväg lite saker med posten.

Jag borde ju såklart ha hängt med i hennes tankegångar lite bättre ! Om jag skickar hem en massa saker nu så kan jag ju köpa på mig mer grejer se'n

Det blev en stor kartong som skickades iväg

Postat och klart, nu drar vi !

Efter att ha jobbat klart för dagen så tyckte jag att jag hade gjort mig förtjänt av en öl.

Mörk veteöl

Gorockos pappa var lite nyfiken på hur den kunde smaka så jag bjöd honom på en klunk.

Kommentarer överflödiga !

Efter att ha ölat så tyckte jag att jag lika gärna kunde jobba lite till. Det där med att jobba på posten var ju inte så ansträngande.

Nu skulle jag försöka mig på en karriär som ambulerande krögare.

Jag satt och drömde om hur jag skulle göra mig en förmögenhet på somtamförsäljning och kunde sedan ägna mig åt att bara åka runt och glassa.

Jag rycktes ur mina dagdrömmar när det stod en bister herre bredvid vagnen som deklarerade att han kom från den Thailändska hälsovårdsinspektionen.

Medan han, likt en långnäst myndighetsperson, stod och nagelfor min restaurangvagn så passade jag på att smita.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

[size=6]Praktisk arbetslivsorientering [/size]

Det var ju lite kul att prova på att jobba inom kurirbranchen och restaurangnäringen men det saknades något. Jag vill ha ett jobb med spänning i. Jag funderade på ett jobb som verkade ha lysande framtidsutsikter, i synnerhet i Thailand.

Kabelapa ?

Jag tyckte ändå att jag ville ha något jobb som jag kunde och som jag hade stor erfarenhet av.

Bartender. Oj, vad många gånger jag har varit i en bar så det jobbet skulle jag kunna i sömnen.

Fylld av självförtroende så gick jag ned till Nita och frågade när jag kunde börja jobba hos henne.

Behöver jag säga att jag inte fick jobbet ?

Luke din spjuver. Håll dig på rätt sida av bardisken !

Jaha, en tillvaro som glamorös kändisbartender var tydligen ingenting för en bonnläpp som mig.

Bonnläpp ? Ja men då kan jag ju bli dräng och sedan jobba mig upp och sluta som storgodsherre.

Stor-Forden

Eller varför inte lastbilchaufför ? Tänk att bara glida runt på vägarna och få betalt för det.

Rubberduck ?

Och ser man till att sköta sina kort rätt så kan man få lite löneförmåner

Att bli bussmekaniker verkar inte vara en dans på rosor så det hoppar jag över.

Man skulle kanske börja vid järnvägen ? Hamnar man rätt så kan man styra och ställa en hel del själv.

Efter att ha tittat runt på en massa yrken så tror jag nog att jag blir kvar inom min gebit. En vandringsman har ju ett ganska lättsamt och kravlöst liv egentligen.

Kollega ?

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

Du är fan knäpp du hahaha hare så bra vännen

Du är fan knäpp du hahaha hare så bra vännen

Tack för komplimangen Forden Ha det bra tills vi ses eller hörs igen.

Min sägen fortsätter med ett kapitel som heter..

[size=6]Alltid på vippen, alltid på väg [/size]

Nu hade jag varit uppe i gränstrakterna Thailand-Laos ganska länge så jag tyckte att det var dags att flytta lite på sig. Min vapendragare Gerry åkte ju faktist till Koh Lipe ( dock utan moppe ) men han lämnade kvar sitt resesällskap. Jag är inte nödbedd när det gäller vackra och trevliga tjejer så hon fick så klart åka med mig och "Violen" när vi skulle fortsätta vår Eriksgata.

Jag gillar Buriram och ingen av töserna hade varit där tidigare så vi tog bussen ner från Udon till Buriram.

Det tog nästan en dag men vad gör väl det. Jag har tid, mycket tid.

Framme i Buriram så ville jag leka guide och vi åkte ut till Kha Kradong, ett vulkanberg med en stor buddhastaty högst upp. Vi åkte song-thaew ut och skulle sedan gå uppför trapporna.

-Kom nu töser, det är inte så jobbigt som det ser ut !

Det är ett populärt ställe att besöka.

Vi har kommit en bit på vägen och det går bra det här !

Nu har vi snart grejat hela trappan.

När vi kom upp så såg töserna att det stod både bilar och moppar där. De blev lite gramse på mig och undrade varför vi inte hade åkt moppe upp. Vi, i alla fall jag, behöver röra lite på dököttet sa jag men de höll inte riktigt med mig.

Statyn som blickar ut över Buriram.

Det är populärt att ta bilder.

Sedan skulle vi ta en annan väg ner och vi skulle passera den gamla vulkankratern

Den här hängbron är ganska nyligen byggd. Jag skulle tro att den är ett eller ett par år gammal.

Brovakt ?

Eftersom töserna tyckte att trappan var jobbig så skulle jag visa en annan väg ner. Den gick rakt ut i skogen och töserna blev lite misstänksamma.

- Kom, kom, kom med snälla farbrorn !

Vi snirklade oss igenom skogen och kom fram till dammen.

Gunga Din-lansiärernas hjälte ?

-Luke. Jag tar tillbaka allt som jag kallade dig där uppe i djungeln. Du är inte helt värdelös

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

Morgonläsning som förgyller resten av dagen

Här har du ju tagit många steg i rätt riktning du kom ju både

upp och ned.Utsikt och sällskap fick du också.Lite avis är man allt här hemma i regnet.

Ha det bäst.

Mvh Leadbelly

Morgonläsning som förgyller resten av dagen

Tack så mycket

Här har du ju tagit många steg i rätt riktning du kom ju både

upp och ned.Utsikt och sällskap fick du också.Lite avis är man allt här hemma i regnet.

Ha det bäst.

Mvh Leadbelly

Tack så mycket Att åka runt med två tjejer är faktist riktigt trevligt ! Men man får vara på tårna hela tiden så att man inte blir överkörd. Man får tåla mycket spott och spä men det är bara att bjuda igen när man får tillfälle.

Balansgång

När vi skulle ta oss tillbaka till Buriram city så föreslog jag att töserna kunde ta "grisbilen" tillbaka och jag skulle promenera. Det är en nätt liten promenad på drygt fem kilometer och det är lagom långt tycker jag. På vägen tillbaka så hängde det en banderoll med reklam för Burirams stoltheter.

Buriram PEA och Buriram FC

Snart är jag framme vid den nybyggda arenan som är hemmaplan för Buriram PEA

Thunder castle

När jag kom tillbaka till rummet så satt töserna och åt. De hade troligen redan sovit en stund efter att ha tittat på TV och ägnade nu lite tid för sin tredje favoritsysselsättning.

På kvällen så gick vi en sväng på sta'n och vi passerade bland annat Tawan Daeng, ett ställe som jag har haft mycket kul på i mina dagar.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter

[size=6]Buriram [/size]

Det finns mycket vackert att titta på i Buriram. Den som gillar tjejer bör göra ett besök i Buriram. Den som gillar historiska och gamla byggnadsverk bör absolut besöka Buriram och dess omgivningar.

Välbevarad skönhet ?

Ett av templen

City pillar shrine

När vi var i Udon Thani så blev packningen lite för stor så vi var tvungna att banta ner den och skickade iväg lite saker med posten. Nu var det dags igen !

Den här gången så skickade vi alla tre iväg lite saker i förväg till ett ställe som vi skulle åka till senare.

Mailman, bring me no more blues

Vi hade WIFI på hotellet men vi var tvungna att gå ned till restaurangen för att kunna surfa.

-Luke, jag går upp till rummet. Du får dricka så många öl du vill men ge f-n i att flirta med den söta receptionisten !

[size=5]Besök hos Forden32 [/size]

[size=5][size=4]En dag så skulle vi åka och hälsa på MPR-medlemmen Forden32. Jag ringde honom och fick en vägbeskrivning och så gav vi oss iväg mot obygden. [/size][/size]

[size=5][size=4]Färdtjänst ? [/size][/size]

[size=5][size=4]Vi hann inte åka mer än ett par mil bort innan det var dags att äta.[/size][/size]

[size=5][size=4]Hiiiu khaaao ! ( jag är hungring ) [/size][/size]

[size=5][size=4]För min egen del så var jag inte speciellt hungrig men en öl slinker ju alltid ned. Det kanske blev två öl också för det blev dags att uppsöka sanitetsinrättningen efter ett tag. [/size][/size]

Bakom huset så hittade jag bra-att-ha-lagret där diverse saker väntade på att komma till nytta igen.

Hyllvärmare

Basic racer

Resan fortsatte och vi kom fram till byn där Forden skulle bo. Jag visste inte exakt var han bodde men det visste troligen varenda bybo. Jag plockade upp telefonen och skulle ringa Forden men då såg jag honom stå och busvissla en bit bort.

Fordens tjej jobbar och stretar.

Hon gjorde stekta/friterade bananer. Mycket gott !

Forden håller koll på både hönor ock kycklingar.

Tjejerna verkar komma överens alldeles utmärkt så jag och Forden åker iväg på en utflykt på egen hand.

Vi åker ut till Fordens tjejs marker en bit från byn.

"Gravel riders" eller "dirty dräggels" ?

Ibland så var vi tvungna att stanna för att släppa över oskyddade trafikanter

Efter att ha gjort en runda i närområdet så åkte vi tillbaka igen och tjejerna var fortfarande väldigt kontanta och Fordens tjej strätade fortfarande på med bananerna.

Jag köpte en påse och vi begav oss tillbaka mot Buriram city igen.

Skuggorna hade hunnit bli långa så det gällde att pinna på innan det skulle bli mörkt.

Det kommer mera !

// Luke the Drifter