En resa till Isaan med ett olyckligt slut (bildberättelse)

STJP... hoppas att det går bra och att du orkar slutföra denna bildberättelse.

/ENis

Håller med Enis till 100%.

Trevligt med bilder från "hemtrakten". Har tyvärr aldrig varit vid detta vattenfallet. Får ta upp detta med frugan, och se till att det finns med i planerna vid nästa besök.

Tack för väldigt fina bilder med härliga kommentarer!

STJP... hoppas att det går bra och att du orkar slutföra denna bildberättelse.

/ENis

Instämmer!

Grymt bra bild av solnedgång. Big up för den här tråden, alltid trevligt med underhållande bildtrådar.

Tack för alla fina bilder. En stor del rent otroligt fantastiska!

Hej igen

Vi fortsätter på bildberättelsen, och lägger in så mycket som jag orkar dag för dag.. Inte roligt nu..

Fisk på marknaden i Sawang Dean Din.

Och givetvis kan frugan aldrig passera marknaden utan att köpa med sig någon form av frukt.

Kvällen smyger sig påmind.

Och inte nog med att kvällen kommer, det har regnat duktigt också.

Och sista bilden för denna dagen.

Det är inte alltid det går i slowmotion i Isaan.

Ny dag och nya leende.

Hmm.. Dom såg inte så glada ut.. Dags att rensa upp lite vid rismilan..

Och så en liten sväng till sjön, som i år har fått en påbyggd fördämmning, förra året tog vattnet mer eller mindre slut i sjön så får se vad 20 cm extra kan göra.

Regn mest hela dagen.

Sån här har man kört en del Dock har inte fått äran att ratta lyxversion som denna med tak.

Isaan då blir det blommor.

Och mera blommor för att göra våra trägårdsintresserade nöjda

Nu skall vi på husesyn..

Hmm.. Verkar som det finns en del kvar att göra.

För egen del så blir det aluminiumfönster, beroende på att det är underhållsfritt.

Huset har inte kostat 400 000 Baht ännu... Ok mycket återstår att göra, men budgeten på 550 000 Baht inrett och klart kan nog hålla.

Den lycklige ägaren.

Frågade på skoj om detta var en hundkoja, skall inte fråga dumma frågor mera..

Dags att åka tillbaka till Bangkok, med i bilen Svärmor, Fugan, Lille Leo och undertecknad själv. Och ser ut som det blir regn.

Utanför Udon Thani cykel tävling, utan cyklar?

Gott, inte så mycket trafik. Denna bild i närheten av Khon Kaen.

Har märkt ett ökat antal bilar utan nummerplåt, så ytterligare en som pantat sin bil för att få pengar tillfälligt.

Vägen mellan Khon Kaen och Korat har blivit riktigt fin och slät som en barnrumpa.

Men att vägen är fin hindrar inte en del Thailändare från att krocka, men det är klart ligger man 10 cm stötfångare till stötfångare så räcker en liten inbromsning för att det skall smälla.

Hmm.. En till...

Göörr gooaa bilder Stjp. Mvh Maitan. Ps. Leo på dig.

Jättefina bilder stjp8729. Fast det känns ju inte bra om det är ett tragiskt slut på detta reseäventyr. Utan att veta så hoppas jag att det inte är allt för allvarligt.

Hej igen.

Skall försöka skriva färdigt nu, vill bara tillägga att när tråden skapades så trodde jag inte i min vildaste fantasi att det skulle sluta som det gjorde.

Precis när vi passerat Korat så började svärmor må dåligt i bilen, vi pratade med henne men hon försäkrade att allt var ok, vilket både jag och frugan kunde konstatera att så inte var fallet. Max ett par minuter senare, så förlorade svärmor medvetandet och jag tvärstannar vid vägkanten och får igång hennes hjärta igen. Och hon piggnar till, och säger att allt är ok... Snabbt söker jag upp närmaste sjukhus på GPS, och konstaterar att det är 8,7 Km dit. Kör med full fart till sjukhuset.

Väl inne på intensiven piggnar svärmor till och är mer eller mindre som vanligt. Jag ber dock läkarna att ta ett EKG, men dom menar att det är onödigt då hon "bara är åksjuk", efter en krafig ordväxling med en fruktansvärt inkompetent läkare så kopplas EGK in, och där kan man se en hjärtfrekvens på 24 BPM! Vidare så är pulsen mycket låg. Läkaren som fått förklarat för sig att min mor också är läkare, och att jag just pratat med henne i telefon börjar äntligen fatta beslut, och säger att vi inte har resurser (kompetens) på detta sjukhus, så vi måste skicka din svärmor till huvudsjukhuset inne i Korat som heter Maharat Nakhon Ratchasima med ambulance. Detta tar dock ca en timme innan ambulans kommer trots en mycket upprörd Farang. Under väntan tar jag tar dessa bilder som en varning till andra att ej besöka detta sjukhus.

Väl framme vid Maharat Nakhon Ratchasima Hospital försöker jag och frun att läkaren skall göra en kontraströntgen alternativt en MRI, men läkarna försäkrar att allt nu är ok, men svärmor behöver vila. Jag ringer ett antal gånger till min mor, och hon står på sig med kontraströtgen samt MRI, och den normala undersökningen vid misstanke om hjärtinfarkt. Under tiden vid sitter och väntar utanför vid hissen kommer dom utkörandes med två personer som just avlidit vid denna avdelning, och man blir ju inte direkt vid bättre mod. Så jag tänkte för mig själv, från denna avdelning kommer ingen levande ut

Vid 00:00 tiden har dock svärmor blivit ordentligt pigg, och är precis som vanligt. Men läkaren säger att hon måste stanna vilket är självklart för mig. Läkaren säger att allt verkar nu normalt och hon kommer att skrivas ut imorgon klockan 11:00, med medicinering. Vi kommer då överens alla tre att frun och Svärmor åker tillbaka till Sawang Dean Din vid lunchtid morgondagen som följer. Och jag åker ner över natten till Bangkok och fixar lite på jobbet och hämtar upp dom och kör dom tillbaks till Sawang Dean Din. Väl hemma mitt i natten så somnar jag som en stock, men får inte sova många timmar innan telefonen ringer 04:30, min fru försöker mellan gråtattackerna förklara vad som hänt. Men förklarningar är överflödiga, jag förstod direkt när telefonen ringde vad som hänt. Enligt mig Världens underbaraste svärmor har gått bort

In i bilen igen och köra 250 långa långa långa kilometer till Korat.

Mycket surrar i huvudet.. Hade dom verkligen gjort MRI alternativt kontraströtgen?

Stannar tre gånger på vägen, vill inte.. Kan inte köra till Korat.. Jag bara drömmer en mardröm..

Väl framme vid sjukhuset, ordnas alla papper. En Kista köps för svärmor att ligga i, kistan med svärmor lastas sedan upp på frugans Pick-up och vi kör med kistan från Korat till Sawang Dean Din vilket normalt går på ca 4 - 5 timmar (400 Km), denna gång tar det dock betydligt längre tid. Känslan (känslorna) att köra med svärmor i en kista bak på pick-upen var något av det tuffaste jag upplevt i mitt liv, så det blev många stopp på vägen för att sammla sig själv, och samtidigt trösta min underbara fru. :(:

Tråkigt verkligen tråkigt.

Du gjorde iaf vad du kunde.

Starkt att producera denna fina bildtråd iaf i denna svåra stund för dig och dina nära och kära.

Aj aj vilket hemskt slut , jag beklagar verlkligen detta

Beklagar sorgen , förtår att det inte kan vara lätt att sitta och skriva ner detta .

Samt att det måste kännas jävligt bissart att köra sista färden med svärmor .

Ta väl hand om dig och din familj

mvh Håkan