Men många gånger är det ju så enkelt att eliminera fällorna om bara tänket finns där. Som i mitt och ditt exempel hade ju en plexiglasskiva monterad på staketets baksida gjort jobbet utan att förfula.
Precis.
I många fall handlar det om okunskap, för viljan finns.
I andra är det enbart en fråga om att spara pengar
och där håller jag med dig om kastrationsbehov 
Hej
Ja detta med vatten är ännu en fara för dom små i byarna, vatten har ju lika stor dragningskraft som mopeder för dom.
Vi har flera dammar i byn och den största är precis brevid skolan och där har även förskolan sina lokaler, och dessa dammar skrämmer mig lika mycket som mopederna, speciellt när man har en liten som älskar att bada och glatt kastar sig i lite var som helst utan att tänka på hur djupt det är och att han inte kan simma.
Av den anledningen har vi väntat med att skaffa oss en damm eller pool på tomten, och man får ständigt bevaka att det inte bär av till någon av byns dammar med honom utan att pappa eller någon annan vuxen är med.
Mvh Isan Lover
VUXNA SKA HELST VARA MED NÄR DE GÄLLER "MOPED ÅKNING" OXÅ,DE E MINST LIKA FARLIGT ELLER 
Riskmedvetenenheten är ännu så outvecklad generellt i Thailand och miljön är så pass farlig för barn att jag anser att man helt enkelt måste punktmarkera små barn. Det har vi gjort med våra barn i alla fall. Sonen, som var 3,5 år förra vintern när vi var på plats i 5 mån fick visserligen ibland runt 5 min utan uppsyn t ex på skolgården där han lekte med leksakslastbilar tillsammans med sina kompisar på en sandhög. Längre än så sträckte sig inte hans frihet och oftast var jag eller någon annan med även vid sandhögen.
Nästa gång vi är i byn är han nästan 5 år och kommer förstås att få lite mer frihet än tidigare. Men gissningsvis så kommer jag/vi fundera på/kolla upp var han håller hus åtminstone var 15:onde minut eller nåt sånt om han inte befinner sig inom synhåll. Allt beror naturligtvis på vad han gör, med vem samt var.
Är vi på stranden släpper jag inte barnen med ögonen en enda sekund om inte någon annan tar över det ansvaret för en stund. På ett litet kick kan ett icke simkunningt barn vara försvunnet i vågorna även på grunt vatten och då gäller det att veta exakt var huvudet försvann samt redan ha sett till att kunna vara där sekundsnabbt.
... cut ...
... fick visserligen ibland runt 5 min utan uppsyn
... fundera på/kolla upp var han håller hus åtminstone var 15:onde minut eller nåt sånt
Är vi på stranden släpper jag inte barnen med ögonen en enda sekund
... cut ...
Lovvärd men du riskerar en hjärnblödning med det förhållningssätt
och vem ska då hålla järnkoll på dom små
Lovvärd men du riskerar en hjärnblödning med det förhållningssätt
och vem ska då hålla järnkoll på dom små
Nej, eftersom jag har hjälp av både fru samt barnens äldre thailändska släktingar så slipper jag hjärnblödning. Vi punktbevakar i skift.
Det går tyvärr inte bygga staket runt alla dammar, giftburkar, livsfarliga elinstallationer osv som finns i Thailand. Trots att vi håller järnkoll så hann pojken t ex bli biten av en hund rakt i ansiktet en gång, tog bara ca 30 sek av ouppmärksamhet från vår sida.
Och då är Isaanbyn förhållandesvis lugn jämfört med att gå längs gatorna i Bangkok, där skulle man nästan behöva sele/koppel på en treåring för att förhindra att de blir överkörda.
Riskmedvetenheten rent generellt i Thailand är med svenska mått mätt nästan obefintlig så varför skulle dom bry sig mer om sina barn än om övriga medmänniskor i landet
Dom är helt enkelt på en helt annan nivå än vi svenskar
Man kan tycka ibland att vi gått för långt på vår sidan och att en blandning vore att rekommendera
Risk-reducering kan dessutom kosta enorma pengar, ibland väldigt onödigt och bortkastat, ibland extremt motiverat
Ta bara exemplet en thailändsk byggarbetare uppe på bambubyggställningar ihoknutna med små stumpar plastsnören och med flip-flops på fötterna 
Hej Janne Det handlar väl inte om att ha 100 procent koll, men
en tre åring tycker jag nog att föräldrarna bör ha så mycket koll som
möjligt på.
Vade ser du för fel i detta resonemang?
Då det är vuxna och ej barn som skriver på detta forum, tror jag att dom klarar sig utan dom pekpinnarna.
Och dessa skapar mera irritation än säkerhet för barnen.
För övrigt tror jag nog att dom flesta föräldrar bryr sig om sitt barns säkerhet på ett eller annat sätt.
Detta till trots så går det inte att förhindra allt ont som kan hända dom.
Jag vet förmodligen vad som är bäst för mina barn. Likväl som att du vet bäst vilket skydd dina barn behöver.
Mvh Janne
Riskmedvetenheten rent generellt i Thailand är med svenska mått mätt nästan obefintlig så varför skulle dom bry sig mer om sina barn än om övriga medmänniskor i landet
Dom är helt enkelt på en helt annan nivå än vi svenskar
Man kan tycka ibland att vi gått för långt på vår sidan och att en blandning vore att rekommendera
Risk-reducering kan dessutom kosta enorma pengar, ibland väldigt onödigt och bortkastat, ibland extremt motiverat
Ta bara exemplet en thailändsk byggarbetare uppe på bambubyggställningar ihoknutna med små stumpar plastsnören och med flip-flops på fötterna
Ja jisses, dom har snart färdigbyggt ett stort sjukhus i närheten av där jag bor som är 5-6 våningar högt. Taket är ganska brant och blev belagt med plåt. Att se folk knalla omkring på detta tak med plåtar i händerna hållna som segel utan annan skyddsutrustning än möjligtvis ett par skor med gummisula gjorde mig förtvivlad.
Fritz...
Lovvärd men du riskerar en hjärnblödning med det förhållningssätt
och vem ska då hålla järnkoll på dom små
DE KAN DE VARA VÄRT TYCKER JA.BÄTTRE "FARSAN" STRYKER MED ÄN BARNEN 
VUXNA SKA HELST VARA MED NÄR DE GÄLLER "MOPED ÅKNING" OXÅ,DE E MINST LIKA FARLIGT ELLER
Hej
Visst ska dom det, men här tog äldre barn som han är släkt med mopeden utan lov ifrån sin pappa i ett obevakat ögonblick, och det är svårt att skydda sig emot, för här väljer inte föräldrarna om det är ok eller inte.
Vi gör precis som Kim i sin by och punkmarkerar vår son, ibland med hjälp av vuxna släktingar som vi bor grannar med, men ändå kan en olycka inträffa.
Skulle man själv skydda sitt barn till 100% varje sekund dygnet runt så vore det nog inte bra vare sig för barnet eller föräldrarna, vi försöker få vår son att bli både social och självständig och uppmuntrar honom att umgås med andra (både släktingar och grannar) än mamma och pappa, lite som Thailändska barn växer upp nu, och som Svenska barn växte upp i Sverige förr i tiden (t.ex i min egen barndom).
Jag tror inte att det är bra att överbeskydda barn och hålla dom under sina armar hela tiden, det brukar göra barnen lite hämmade och ängsliga, så vi uppmuntrar honom att vistas och umgås med morbrödernas familjer, gammal mormor, morfar och naturligtvis frugans syskons familjer, och en del grann familjer, detta gör att han redan vid så låg ålder som drygt tre år redan känner massor av folk i alla åldrar och inte är rädd för att vara med dessa, han kan äta, ta en tupplur, åka med i deras bil, promenera på marknaden, följa med och fiska eller besöka farmen med dessa utan att bli orolig.
Vi låter honom dessutom leka med byns alla djur på precis samma sätt som Thailändska barn gör, för mig som umgicks med djur på bondgård sedan jag lärde mig gå känns detta helt naturligt, och även frugan är ju uppväxt under liknande förhållanden, även detta skrämmer säkert en del Svenskar, men jag tror att han kommer att ha nytta av detta hela sitt liv.
Och han utvecklas socialt och språkligt i rasande takt, jag är helt säker på att det inte skulle bli likadant om han bara tilläts träffa mamma och pappa och andra under deras övervakning.
Att låta honom gå i byns förskola var också ett led i hans sociala och språkliga utveckling, och även ett led i att få självförtroende och våga vara utan mamma och pappa jämt.
Mvh Isan Lover
Håller med dig i dina tankar.De måste lära i livet, utan att föräldrar ska peka hela tiden.
SKA LÅTA GRABBEN LEKA PÅ E 20 IMORRN..HAN MÅSTE LÄRA SIG ATT VA UTAN MAMMA Å PAPPA,BLI SJÄLVSTÄNDIG M.M M.M M.M 
TACK FÖR RÅDEN 
...
Visst måste barn få leka och lära genom att få lite blåmärken, bulor och skrubbsår. Men helst vill man ju inte att de råkar välta en wokpanna med kokande frityrolja över sig, peta i en slarvigt hängande 230 V elkabel som är säkrad med 30 A, ramla ned genom ett ruttet staket från tredje våningen, lära sig cykla på en väg där bilarna passerar i 130 eller, som i Cavemans exempel, halka ned i ett djupt vattendike med så branta kanter att det inte kan ta sig upp och inte bottnar etc. Det vimlar av jätterisker i alla thailändska småbyar och städer så barn upp till åtminstone 4 måste ofta punktbevakas. Med stigande ålder/förstånd så kan de förstås röra sig friare och friare.
Det skönaste med att åka hem från Thailand med en 2 åring är just att här hemma så behöver man inte oroa sig eller punktbevaka lika mycket eftersom riskerna här i stor utsträckning är bortbyggda eller förebyggda i miljön. Jag märker dock att frugan inte bibringats samma vardagliga säkerhetstänk genom livet som jag som svensk har. Hon kan utan att tänka på risken förvara "giftflaskor" eller medeciner där 1-åringen enkelt kommer åt dom, balanserar grytor/skålar med kokande soppa över det lekande barnet på golvet, lämnar barnet obevakat vid källartrappen medan hon ställer undan barnvagnen (vilket resulterat i att pojken ramlat/rullat ned för samma trapp) osv. Tror jag själv är betydligt mer riskmedveten som svensk eftersom man via media hela livet matats med olika riskscenarior för barn och därför tänker efter lite mer.
Att sedan våra barn ramlar när de klättrar i träd, får blåmärken och blåögon, klämmer sig i dörrar så att naglarna lossnar, får skrubbsår på knäna och kinden när de ramlar med cykeln, bränner sig på nässlor när de barbent springer genom snåren, blir stungna av jordgetingar och humlor eller spyr upp saltvatten när de får kallsupar under strandbadet känns mindre viktigt att skydda dem mot.
Det är den typen av mindre misstag barn ska kunna ta samt lära sig av.
Här i Hua hIN KOSTAR DET NU EFTER SISTA FEBRUARI 1000 BHAT ATT ÅKA UTAN HJÄLM.oCH SÅ MYCKE OLYCKOR MAN SER ÄR DET FULLT FÖRSTÅELIGT jAG HAR FÖRRESTEN LÄST NÅGRA INLÄGG FRÅN IL VERKAR VARA ETT HÄRLIGT LIV DU HAR I BYN.
Här i Hua hIN KOSTAR DET NU EFTER SISTA FEBRUARI 1000 BHAT ATT ÅKA UTAN HJÄLM.oCH SÅ MYCKE OLYCKOR MAN SER ÄR DET FULLT FÖRSTÅELIGT jAG HAR FÖRRESTEN LÄST NÅGRA INLÄGG FRÅN IL VERKAR VARA ETT HÄRLIGT LIV DU HAR I BYN.
Här hittar du ett hjälpmedel som förebyggar Puttesmå olyckor
Logga in för att svara.