Jag har alltid kallat mig själv Socialdemokrat men faktum är att jag inte röstat på dem sedan jag första gången fick rösta 1991.Socialdemokratin är anledningen till att de nordiska länderna legat i topp i nästan alla typer av mätningar sedan 50-talet men precis som fackföreningarna har de inte hängt med i utvecklingen de senaste 20 åren och de har en nästan enastående förmåga att utse ledare som ingen annan än ledarnas egna morsor kan gilla.
Jag ser mig själv som politiskt intresserad men jag har på senare år fått allt svårare att hålla intresset uppe. Delvis kan det bero på att jag inte bott i Sverige på 14 år men största anledningen är att jag inte ser några visioner någonstanns. Svenska politiker är, jämförelsevis, hederliga och det svenska politiska systemet är förmodligen ett av de mest välcementerade och genuina i världen men ingen verkar längre orka tänka längre än till nästa val och det var ju just förmågan att ta beslut som gynnade kommande generationer som byggde Sverige. Huruvida vi höjer eller sänker skatten med 1% eller om vi byter namn på två bidragsformer intresserar mig inte och är inget som leder Sverige framåt.
Jag har lagt mina röster på FP, kanske inte den mest radikala missnöjesyttringen man kan tänka sig, men de känns bara minst dåliga. Dessutom slipper jag ju bannor från Knasen 
,dom ända som tänker på arbetare , gamla och sjuka i det här landet
?
