Var träffa "svenska thaikvinnor"?

En liten uppdatering kanske vore på sin plats då det var jag som en gång startade tråden?

Nej, jag har inte träffat någon tjej varken här eller där. När det gäller att träffa någon i Thailand som kanske flyttar till Sverige så ser jag kanske mer svårigheter än möjligheter. Främst ur kvinnans synvinkel. Varför då, undrar ni kanske? 

Jag är en vanlig, skötsam man med ordnad ekonomi. Inga konstigheter. Men jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

En annan sak är ekonomin. Jag fixar säkert att försörja två vuxna på min metallarbetarlön, men det lär inte bli mycket till guldkant över. Vad kommer det att betyda för relationen?

Som ni säkert nu har fattat så handlar mycket om att jag är rädd att göra henne besviken, på flera plan.

Tankar?

Helt fel tankar. Orolig för ekonomin. Om du är ärlig I Thailand hur du har det finns alltid någon även för dig. Vi är fem på en lön. Det går. Hjälps man åt och väljer bort allt onödigt kan man även åka en månad till Thailand varje år

Glömde en fråga

Var håller du till I Thailand. Att vidja sina thailandsvyer är aldrig fel

2 minuter sedan, skrev Abercrombie:

En liten uppdatering kanske vore på sin plats då det var jag som en gång startade tråden?

 

Nej, jag har inte träffat någon tjej varken här eller där. När det gäller att träffa någon i Thailand som kanske flyttar till Sverige så ser jag kanske mer svårigheter än möjligheter. Främst ur kvinnans synvinkel. Varför då, undrar ni kanske? 

 

Jag är en vanlig, skötsam man med ordnad ekonomi. Inga konstigheter. Men jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

En annan sak är ekonomin. Jag fixar säkert att försörja två vuxna på min metallarbetarlön, men det lär inte bli mycket till guldkant över. Vad kommer det att betyda för relationen?

Som ni säkert nu har fattat så handlar mycket om att jag är rädd att göra henne besviken, på flera plan.

 

Tankar?

Det hade jag också nästan gjort, så i början var det lite knepigt att bli störd i mina morgonritualer men det var riktigt trevligt att komma hem från jobbet då maten stod på bordet och lägenheten var nystädad.

39 minuter sedan, skrev John Khonken:

Var håller du till I Thailand.

Jag bävar inför svaret och om jag har rätt, så har du rätt i din andra mening.  "Att vidga sina thailandsvyer är aldrig fel"

31 minuter sedan, skrev John Khonken:

Helt fel tankar. Orolig för ekonomin. Om du är ärlig I Thailand hur du har det finns alltid någon även för dig. Vi är fem på en lön. Det går. Hjälps man åt och väljer bort allt onödigt kan man även åka en månad till Thailand varje år

 

Glömde en fråga

Var håller du till I Thailand. Att vidja sina thailandsvyer är aldrig fel

Jag delar min tid mellan Pattaya och Khao Lak.

Där har du en av anledningarna. Det kan vara svårt att träffa sin drömkvinna på sådana ställen.  Prova att ge dig ut från turistorterna.  Ser du någon som verkar bra. Börja prata med den . Bjut ut henne på en date. Lär känna personen.

Lycka till

57 minuter sedan, skrev Abercrombie:

En liten uppdatering kanske vore på sin plats då det var jag som en gång startade tråden?

 

Nej, jag har inte träffat någon tjej varken här eller där. När det gäller att träffa någon i Thailand som kanske flyttar till Sverige så ser jag kanske mer svårigheter än möjligheter. Främst ur kvinnans synvinkel. Varför då, undrar ni kanske? 

 

Jag är en vanlig, skötsam man med ordnad ekonomi. Inga konstigheter. Men jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

En annan sak är ekonomin. Jag fixar säkert att försörja två vuxna på min metallarbetarlön, men det lär inte bli mycket till guldkant över. Vad kommer det att betyda för relationen?

Som ni säkert nu har fattat så handlar mycket om att jag är rädd att göra henne besviken, på flera plan.

 

Tankar?

Omtänksamheten du visar i inlägget får mig att tro att det kommer funka utmärkt med en bra kvinna för dig. Jobba bara upp självkänslan lite om du kan.

/ SatanG

1 timme sedan, skrev Abercrombie:

jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

Detta är något som bara du själv kan ta ställning till, eftresom du känner dig själv bäst.  Personligen så har jag en del av dina "egenskaper" och önskar lite då och då, bara för att få vara för mig själv ett tag, att kärringen tog en veckas semester. Har dock inte inträffat ännu.

1 timme sedan, skrev Abercrombie:

En liten uppdatering kanske vore på sin plats då det var jag som en gång startade tråden?

 

Nej, jag har inte träffat någon tjej varken här eller där. När det gäller att träffa någon i Thailand som kanske flyttar till Sverige så ser jag kanske mer svårigheter än möjligheter. Främst ur kvinnans synvinkel. Varför då, undrar ni kanske? 

 

Jag är en vanlig, skötsam man med ordnad ekonomi. Inga konstigheter. Men jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

En annan sak är ekonomin. Jag fixar säkert att försörja två vuxna på min metallarbetarlön, men det lär inte bli mycket till guldkant över. Vad kommer det att betyda för relationen?

Som ni säkert nu har fattat så handlar mycket om att jag är rädd att göra henne besviken, på flera plan.

 

Tankar?

Sluta se problemen, se möjligheterna. Att du startat tråden visar väl att du har en vilja att anpassa dig till tvåsamhet. Du verkar ha en omtänksamhet om andra som också visar att ni har stora chanser att få det bra tillsammans.

Vet inte hur många thaikvinnor som frågat mig ute i byn om jag inte har någon svensk kompis som kan ta dom till Sverige. Många av dom jättetrevliga. De är säkert hur ärliga som helst i sina funderingar. Problemet är att de bara pratar thai. Att inte kunna kommunicera med varandra tar knäcken på många försök och är inte av godo när det gäller att komma till lösningar av kulturförbistringar. 

Ut en bit på landet, bort från turistlederna. Intressera dig för något och dyk in i den världen. Se till att du får något att leta efter som inte bara gör dig till brudspanare. När du börjat känna folk i omgivningen så talar du om att du letar efter en kvinna. Ännu bättre om du ser någon du kan börja uppvakta.

Tuffa till dig lite, vad har du att förlora på det! 

Hur har det gått med templen? Hur många tempel har du besökt i Sverige?

Och när tjejen lärt sig svenska och fått ett jobb så är inte heller ekonomin något problem längre

Det som jag gjorde var:träffa lite glada tjejer först så "kotten" fick sitt, sedan när man insåg att det blir nog bättre med en fast tjej, ja då gick man ut på Thai Love eller vad det nu hette, där hittar man dom som är bra! Efter 8 år så vart det helt rätt balut!

Så ut på nätet å dejta, du kommer snart att hitta den du vill ha och som hon åxå vill ha!

8 minuter sedan, skrev audirs2:

Det som jag gjorde var:träffa lite glada tjejer först så "kotten" fick sitt, sedan när man insåg att det blir nog bättre med en fast tjej, ja då gick man ut på Thai Love eller vad det nu hette, där hittar man dom som är bra! Efter 8 år så vart det helt rätt balut!

Så ut på nätet å dejta, du kommer snart att hitta den du vill ha och som hon åxå vill ha!

Låter lite osäkert och gå ut på nätet.

I och för sig så hittade jag min så men skulle nog inte rekomdera.

Ut på fältstudie istället på en långsemester utanför turistfällorna och varför inte titta till Vietnam där de är driftiga?

7 timmar sedan, skrev Abercrombie:

En liten uppdatering kanske vore på sin plats då det var jag som en gång startade tråden?

 

Nej, jag har inte träffat någon tjej varken här eller där. När det gäller att träffa någon i Thailand som kanske flyttar till Sverige så ser jag kanske mer svårigheter än möjligheter. Främst ur kvinnans synvinkel. Varför då, undrar ni kanske? 

 

Jag är en vanlig, skötsam man med ordnad ekonomi. Inga konstigheter. Men jag har levt ensam nästan hela mitt vuxna liv. Jag kanske inte är så rolig att leva med? Och jag kanske får svårt att anpassa mig till att ha någon runt mig en stor del av tiden?

En annan sak är ekonomin. Jag fixar säkert att försörja två vuxna på min metallarbetarlön, men det lär inte bli mycket till guldkant över. Vad kommer det att betyda för relationen?

Som ni säkert nu har fattat så handlar mycket om att jag är rädd att göra henne besviken, på flera plan.

 

Tankar?

Jag är antagligen lite lik dej...

Bodde också "ensam" tills jag träffade Nok, hade några flickvänner genom åren men aldrig nån Sambo.

När jag flyttade till Bangkok så jobbade jag 10 veckor i taget ute på fartyg, och var hemma 10, det funkade fint.

När vi flyttade till Sverige så jobbade jag 1 år på RoRo fartyg 4veckor ute/hemma det gick också bra.

Men sedan vi öppnade restaurang så har jag nog inte varit riktigt ensam på 4 år, jag saknar det så jag förstår din fundering, självvald ensamhet kan vara skönt!

Senast jag var helt för mej själv var nog 5 år sedan, hamnade på ett hotell i Lubeck ett par nätter när jag väntade på en båt som blev försenad, det var underbart!

MVH

7 timmar sedan, skrev Abercrombie:

Jag delar min tid mellan Pattaya och Khao Lak.

Hmm såg att jag kom med ett tips redan på första sidan av denna tråden, det var faktiskt mest seriöst menat...

Men jag har ett till, som kanske kan passa dej på dina resmål?

 Sköt dej snyggt på hotellet du bor på, dricksa städerskorna hyfsat och spana in dem, kanske det finns nån där som verkar trevlig, bjud ut henne på middag, vem vet vad som kan hända?

OM det funkar mellan er, och hon vill flytta hit så kommer hon nog att ha ganska lätt för att få jobb som Hotellstäderska här också det är hyfsat betalt, flera av frugans bekanta jobbar som det, och frugan blev tidigt erbjuden jobb, men hon hade ingen lust, hon ville hellre vara sin egen chef.

MVH

Jag har några thaidamer på facebook, och det är sådana jag lärt känna vid mina besök i Khao Lak. Den lokala strandmassösen, en som driver en liten affär och en annan som har en "turistbyrå". Lägg därtill kvinnan som har det Guesthouse som jag bor på. Alltså inga bartjejer. Men de i sin tur har vänninor som har lagt till mig trots att vi inte har träffats, utan enbart för att vi har gemensamma bekanta. Kanske finns det något guldkorn där? I Khao Lak är jag ju en vanlig soltörstande turist.