TiT - This is Thailand

Quote

En vild gissning är att du under samma tid upptäckte att tjejer inte var riktigt så dumma att umgås med som det tett sig tidigare under livet samt att alkohol hade en ganska positiv effekt trots den vedervärdiga smaken. 

Är nog bara dom killar som blir könsmogna väldigt sent som klarar av att gå ut grundskolan med bra avgångsbetyg.

Quote

En vild gissning är att du under samma tid upptäckte att tjejer inte var riktigt så dumma att umgås med som det tett sig tidigare under livet samt att alkohol hade en ganska positiv effekt trots den vedervärdiga smaken. 

Är nog bara dom killar som blir könsmogna väldigt sent som klarar av att gå ut grundskolan med bra avgångsbetyg.

Var du tvungen att ta upp den sanningen också

Men visst hade det en viss inverkan.

Trots allt så har det ju blivit mænniskor av de flesta av oss. Jobb, familjer och vi har dessutom førmånen att ha råd att åka till bl.a Thailand och pengar nog till dom førsta ekonomiskt "tunga" åren med thaidam i Sverige.

Men angående min utbildning så har jag faktiskt bara mig sjælv att skylla. Hade jag velat så hade jag stått i lite mer.

P.S

Længre eller høgre utbildning leder inte alltid till varken bættre jobb eller bættre løn. Kanske jag gjorde rætt???

Intressant diskussion.

Har man smarta barn, sätt dem i en skola i Thailand.

Har man mindre begåvade barn, sätt dem i en skola i Sverige.

he he he

Nu var jag lite elak och tog i för mycket.

---

Problemet med utbildningssystemet i Thailand är att det inte finns enhetlig standard, precis som mycket annat i Thailand.

Det kan variera mycket mellan olika skolor som dag och natt, himmeln och jord.

För att kunna hamna i en bra skola måste man antingen vara skitsmart och klara inträdesprovet bättre än tusentals andra, eller har rika föräldrar som kan sätta en i en dyr privatskola med gott rykte. Eller både och. Det är inte sällan att barnen måste både klara inträdesprovet och att föräldrarna kan skänka till skolan för olika projekt.

Och hur skulle man kunna vara skitsmart innan man ens börjar skolan?

Stackars barn, stackars barn som måste skriva inträdesprov bara för att få börja ettan i en elitskola.

Men det finns alternativ - dyra privata skolor finns alltid där om man har råd.

---

Bra skolor är inte bara attraktiva för elever - de är attraktiva för lärare också. Det blir en god cirkel för de skolorna och en ond cirkel för de mindre bra skolorna. De skolor med gott rykte har lättare att rekrytera både bästa lärarna och bästa eleverna.

---

Jag tycker att skolor i Thailand ägnar sig och sin uppmärksamhet åt duktiga elever medan de svagare elever får klara sig själva.

Duktiga elever har det alltid bättre, både i klassen när det gäller att bli sett och hörd av läraren, när man ska fortsätta i nästa nivå är vägen fri att bara glida in, stipendium, arbete osv. De riskerar inte att bli mobbade som svenska plugghästar.

I vissa skolor har dem King Class och Ling Class för duktigaste respektive apigaste eleverna. Det sistnämnda är dock elevernas egen uppfinning på namn.

De svaga tappar motivation ännu mer och blir skoltrötta. Har de rika föräldrar kan de gå på andra klass privatskolor dvs skolor där du kan få betyg men arbetsmarknaden har en osynlig stämpel på dig.

Har de inte rika föräldrar ser de ingen mening med skola och väljer att fånga faranger istället ... he he he. Jag skojar bara. Det finns en del som väljer den vägen men långt ifrån alla. Inget konstigt med det. Överlevnadsinstinkt finns hos alla.

---

I de flesta svenska skolor ägnar man sig tid, uppmärksamhet och resurser åt de svagaste.

De som får uppmärksamhet och tid är de som är stökigaste och de får stöka hur mycket de vill utan att lärare har någon auktoritär. Resten av klassen blir drabbad. (Nu menar jag inte att de svaga är de stökigaste)

Duktiga elever riskerar att bli understimulerade som Andrejdenruskige(stavade fel en gång som den snuskige--- he he he sorry) och några vuxna som jag känner.

Men Sverige har eller strävar man efter samma kvalitet på utbildning oavsett var du läser. Sen om det lyckas i verkligheten eller ej är en annan sak. Men det är bra att ha det som mål och strävar efter det i alla fall.

---

Sen så finns det faranger som hamnat på fel universitet i Thailand och påstår att thailändska högskolor har mindre kvalitet än svenska högstadiet. Det var lite att ta i. Men man kan bara tycka synd om stackaren som tror att allting i andra länder är precis som i Sverige. Undrar vem i hans närhet vågade tala om för honom att han just skrivit in sig på en särskola/specialskola där man kommer in om man har råd att betala avgiften.

Ibland gäller det att öppna sig för det annorlunda, det oskrivna för att kunna förstå andra länder. Bara för att man är farang i Thailand behöver det inte betyda att man kan allting bättre. Vissa val kan faktiskt thailändare göra bättre - speciellt när det gäller oskrivna stämplar på olika tjänster och varor... 

---

Glömde att säga att jag håller med helt och hållet om att "föräldrarna" spelar en mycket stor roll i barnens studier. Barnen har större chans att lyckas bra med föräldrarnas engagemang och stöd. Bara insatsen från lärarna räcker inte alltid hela vägen.

---

Vänliga hälsningar

Magrood

För att få en någorlunda rättvis bedömning måsta man ha vetskap om problemen, det har inte jag men tycka kan man, och det gör jag.

Så länge överheten i Thailand gör vad De kan för att hålla utbildningen på majoriteten av skolorna på lägsta tänkbara nivå för att rädda sitt eget skinn skulle det förmåna mig mycket om det är mer en promillen som får chansen till ett bättre liv än det De föds till.

De Thailändare som har den stora lyckan att "bli med falang" och därigenom skapa en bättre chans för sina telningar är bara att gratulera.

Har sett med egna ögon hur rent ut sagt uruselt grundskolan fungerar, allt är inte bättre i Sverige men skolan är det definitivt.

Att det sedan finns välbesuttna som kan placera sin barn i privatskolor gäller väl även i Sverige, och vem som har råd med det är väl var och ens ensak. Däremot gissar jag att det är ett måste i Thailand om det ska bli något resultat.

Baa(ra tycker, inte vet)

Quote

Ganska enig med Magrood och øvriga medlemmar før den delen också.

Visst har førældrarna stor betydelse. Men det underlættar før barnet vældigt mycket om førældern har en utbildning av bættre mått.

Men nær barnen kommer upp i 12års ålder och "vet mer" æn sina grovt lågutbildade førældrar, så ær inte førældrarna så mycket till hjælp.

Det ær ett litet ekorrhjul som kan vara problematiskt.

Nu ær det inte så att bara før att man per automatik inte kan læra sig något om man har lågutbildade førældrar. Men det hjælper vældigt mycket om førældern kan, førutom stød och engagemang, æven hjælpa till att "førstå" t.ex matematiken.

Førøvrigt så ær vældigt många ekonomiskt framgångsrika mænniskor næra inpå outbildade.

Kamprad, Gates, Kjell-Inge Røkke + en høgvis av andra. (Think outside the box fungerar)

Quote

Vet att du skrev om jämförelsen Thai universitet vs Svenska grundskolan... men det finns en gräns för nationalism 

Jag förstår inte den delen.

Och sen så var det inte jag som gjorde den jämförelse. Tog bara vad en stackars farang skrivit.

---

Men men - det är inget förvånande att höra en svensk påstår att Sverige är världsbäst.

Tycker bara det är underligt att det finns alla yrkeskategorier i Thailand som i Sverige. Hur kommer det sig om alla universitet i Thailand är så dåliga.

Jag säger inte emot att det finns ursla universitet. Men att säga att all universitets utbildning i Thailand är kass är väl lite för mycket.

Även om vi inte är världsbäst så betyder det inte att vi är sämst - vi är bara lite mindre bra... 

---

Jag har gått både i en byskola, en stadsskola och en skola av högre klass. Därför tycker jag att jag har sett och upplevt båda typerna.

Sen om många har erfarenhet av sin frus byskola och tror att man har sett hela bilden så är det upp till dem.

---

Till den ruskige...

För några år sen fick skolan som jag jobbade på lågt resultat jämfört med hela landet.

De förklarade det bl.a. med att det var ett bondesamhälle och föräldrarna själva inte hade studievanor.

Själv hade jag tur som jobbade som studiehandledare för thailändska barn på högstadiet så jag kunde även hjälpa mitt f.d. bonusbarn med skolan ibland.

Han släpade efter i matte så han fick arbeta med 4 mattetal hemma varje dag. Tills han hann med klassen och hann förbi dem - fick enorm motivation och fortsatte tycka han själv var bra på matte.

Ibland krävs det inte så mycket att hjälpa sitt barn att komma över tröskeln.

---

Mvh

Magrood

Quote

Jag kan intyga i alla fall att examensbevis från de flesta universitet i Thailand godkänns av högskoleverket. För vissa utbildningar - t.ex. förskolelärare, sjuksköterska och läkare - krävs det dock komplettering för att uppnå kunskaper som är viktiga för svenska förhållanden. Men denna komplettering krävs även av examenerade från de "finaste" universiteten i Japan, Australien och Isreal.

Thailand har ännu inte någon universitet på 100 i topplistan. Men de flesta uppnår en internationellt gångbar minsta nivå.

Som Magrood påpekar finns det universitet i Thailand som inte håller måttet. Sådana universitet finns i alla länder där den privata sektorn är stor och oreglerad. Även i USA finns det universitet som ger en examen för så gott som ingenting så länge de får pengar. Sådana universitet känner högskoleverket till och godkänner inte examen från sådana. HSV är ingen välgörenhetsgivare. Det kräver samma standard för utländska examen som för svenska. Annars skulle ingen arbetsgivare ha förtroende för utländska akademiker.

Hälsning

Svarten

Quote

Det ær vældigt viktigt att visa barnen att dom kan mer æn dom tror. Och nær dom væl har sett det då vill dom ha utmaningar och se vart deras eget tak går.

Kul att høra att du "fick i gång" honom

Hej Magrood,

Du tar upp en intressant aspekt av skolväsendet, nämligen auktoritet. Jag håller med om att det gått alldeles för långt i Sverige vad gäller begränsning av lärarnas möjlighet att hålla ordning i klassen. Inte för att jag har någon erfarenhet av thailändskt skolväsende, men fru Changs son från tidigare äktenskap berättar att om han kommer fem minuter för sent så blir straffet att stå på ett ben inför klassen i en halvtimma medan lektionen fortgår... antagligen otänkbart i Sverige.

Jag är lite kluven om huruvida jag skulle vilja se den typen av straff i svenska skolor. Men något fattas, den saken är klar.

Och då du sagt att du vill bli rättad vill jag klargöra en sak:

Att vara auktoritär = vilja bestämma, vilja styra och ställa oavsett vad andra tycker om det

Att ha auktoritet = folk lyssnar på och lyder det man säger eftersom de anser det vara vettigt

Det ena medför inte nödvändigtvis det andra. Till exempel kan jag hävda att jag som moderator inte är särskilt auktoritär, men jag har uppenbarligen auktoritet då dom flesta fogar sig i vad jag säger, de få gånger jag ingriper.

Eller så oroar dom sig för att bli bannade om dom inte gör som jag säger ;-)

Herr Chang har talat.

Quote

Tackar för hjälpen HerrChang

Då är jag nog en som vill vara auktoritär men som vill att andra ska uppfatta mig som om jag har auktoritet. 

När jag började jobba på skolan i Sverige frågade jag rektorn om jag kunde bli lärare i svensk skola med tanke på min svenska. Han sa att det skulle gå finfint.

Men efter några år där blev jag osäker om jag ville utsätta mig för något sånt:

- stort krav från både ledningen, barnen och föräldrarna

- inget verktyg för att uppfylla de kraven, mer än kall för yrket och tålamod

Men verktyg menar jag möjlighet att ge konkreta konsekvenser.

Det måste inte gå så långt som aga eller sånt. Det menar jag inte.

Men att kunna påpeka att "det du gjorde var inte acceptabelt" direkt utan att det skulle bli katastrof pga. ett barn känner sig utpekat - är ett av verktygen som saknas tycker jag.

Och att barnen har mer makt och till och med mobbar en lärare är oacceptabelt.

Själv blev jag både kallad för jävla kärring och jävla subba samt otrevliga kommentar om min hårfärg av äldre elever. Det ska inte behöva gå så långt...

Men till 98% så stortrivdes jag. Och funderar på att utbilda mig och bli modersmålslärare - mjuk start innan jag vågar mig på den riktiga svenska skolan. om inte jag blir massörska eller jurist... he he he

Madam 100 projekt!

Magrood

Nu har diskussionen tydligen tippat över från att handla om våra luuk krungs "småskole"utbildning till nivån på universitetsutbildningar i landet. Och jaja, det betyder väl bara att diskussionen lever.

Men jag skulle nog vilja ta tillbaka diskussionen till skolan för dom lägre åldrarna. Varför jag hellre väljer svensk skolgång än thailändsk till mina egna barn är inte för måttet på kunskaperna dom kommer att inhämta för där tror jag nog en bra skola i Thailand ligger på fullt jämförbar nivå med dom svenska (eller t o m bättre?). Nej varför jag vill att mina barn ska gå i svensk skola är för att den genomsyras av att lära ut barns självständiga tänkande i mycket högre grad än vad jag har fått för mig att thailändska skolor gör.

Dom egenskaper Wille nämner, dvs kreativitet, kritisk tänkande, reflektion, samarbetsformåga osv tycker jag personligen är viktigare än kunskaperna dom inhämtar.

I kunskapsinhämtande syfte tycker jag faktiskt skolans roll är grovt överskattad. Den kunskap man behöver för ett visst syfte eller arbete kan man oftast skaffa även utom skolans regi och det tvingas man ju göra hela tiden livet igenom.

Som andrej nämner så är varken Kamprad, Gates eller andra superrika företagare särskilt högt skolade utan dom specialkunskaper dom behövde för att börja bygga på sina imperium har dom skaffat själva efter hand.

Så vad jag först och främst vill att mina barn ska få lära sig i skolan är vanligt simpelt och skärt sunt förnuft. Och det tror jag den svenska skolan är något bättre skickad för än den thailändska.

För sina egna barn så gäller ju oftast att man vill välja det bästa möjliga och det näst bästa går därför bort. Men det betyder ju inte att det näst bästa är så himla mycket sämre för det.

En kommentar till det som Magrood skrev ovan.

Men men - det är inget förvånande att höra en svensk påstår att Sverige är världsbäst.

Tycker bara det är underligt att det finns alla yrkeskategorier i Thailand som i Sverige. Hur kommer det sig om alla universitet i Thailand är så dåliga.

Jag vill då fråga vad har Thailand skapat som är specifikt förknippat med Thailand internationellt. Att det finns alla yrkeskategorier är väl ganska vanligt i dom flesta länder men kvaliten varierar kraftigt. Ta då t.ex Sverige som vi såklart är stolta över vi har Volvo(Lastbilar, Personbilar, Bussar, Grävmaskiner, även Volvo Aero är världsledande på en del områden bl. rymd och flygmotordelar) Saab, SKF, Ericsson, AlfaLaval, Sandvik, Asea(ABB) mm

//Broskan

Quote

Vi har inget av dem sakerna.

Men vi har värme, givmildhet att hjälpa människor i nöd, gästfrihet osv som inte kan mäta på industrinivå.

Vi har mindre antal gå-in-i-väggen sjukskrina människor.

Vi har god mat och frihet att umgås med människor när vi vill dela med oss glädje och sorg.

Vi har duktiga kirurger för speciellt könsoperationer.

Sen har vi en sak till - ödmjukhet. Att vi inte tror att vi är bäst på allt. För det måste kännas rätt så ensamt däruppe...

Men vi har klart sämre levnadsstandard än Sverige.

Och sen finns det mycket som vi skulle kunna lära oss av Sverige - hoppas bara att vi inte tappar lika mycket som Sverige på vägen till civilisationen.

Min teori är kanske bara en "sura druvor och söt lime-teori". Men jag är stolt att var thai och isaantjej i alla fall.

---

Kim

Jag håller med dig i ditt sista inlägg.

Själv har jag inte tänkt så långt eftersom vi kommer att bo i Sverige tills en av oss kan ta ut pensionen.

Jag har bara tänkt att vårt barn - om det är en tjej ska älska sig och sin värdighet precis som hon är. Att hon ska kunna se sitt eget värde inifrån utan att låta sig värderas av andra.

Om det är en kille ska han inte utnyttja tjejer och älska sig själv precis som han är.

Sen behöver hon/han inte var bäst i skolan - bara lagom bra så hon/han klarar sig och får ett jobb som hon/han trivs med och har tid för annat i livet också.

---

Mvh

Magrood

Quote

Længre eller høgre utbildning leder inte alltid till varken bættre jobb eller bættre løn. Kanske jag gjorde rætt???

Och ett bättre avlönat jobb eller en högre position leder inte heller alltid till större lycka, ofta istället tvärtom. Livet går ju inte ut på att hinna göra så mycket karriär och tjäna så mycket pengar som möjligt innan man dör. Fast sorgligt nog är det ju ganska många som följer den vägen ändå, inte minst thaitjejer i Sverige som ofta sliter som djur i tunga jobb hur många timmar som helst per dygn.

Själv hade jag precis som andrej det ganska lätt för mig i skolan och jag behövde inte anstränga mig speciellt mycket för att på proven resultatmässigt hamna på den högre halvan av klassen. Den tid jag fick över på att lära mig lätt använde jag dock till att inte komma till skolan alls. Så på frånvarolistorna låg jag i klassens absoluta toppskikt genom hela min skolgång.

Ett medelbetyg räckte helt enkelt för mina framtidsplaner som innebar en tvåårig yrkesutbildning och varför skulle jag då anstränga mig för att gå ut med toppbetyget 5.0?

Under gymnasieutbildningen så hade jag sedan klart mest frånvaro i klassen varenda en av dom 4 terminerna utbildningen tog. Trots det så fick jag bästa betyget i klassen.

Började sedan jobba redan som 17-åring och har jobbat heltid allt sedan dess. Visserligen har jag läst in två ettåriga påbyggnadsutbildningar inom yrket efteråt men det har skett i min arbetgivares regi som stått för både utbildningskostnader och lön under hela den tiden.

Och förresten på tal om dom utbildningarna som arbetgivaren stod för så kunde jag ju inte skolka halva tiden från dom lektionerna för att hålla jämn takt med studiekamraterna eftersom jag hela tiden uppbar lön. Så istället läste jag in dom 2 åren på 1, och det med högsta möjliga betyg.

Självklart blev ju ingen gladare än min arbetgivare som på så sätt fick dubbelt så mycket för utlagda pengar och det tankesättet kunde man kanske kunna överföra även på den svenska skolan på något sätt. Alltså att dom mer studiebegåvade barnen kunde läsa ikapp och slutföra sina utbildningar något/några år tidigare än enligt kursplanen. Borde ju både staten och individerna själva spara en hel del pengar på.

Ps Har även erbjudits chefsposition och diverse chefsutbildningar av min arbetsgivare men faktiskt tackat vänligt men bestämt nej. Karriär är inget för mig och jag tjänar tillräckligt bra utan chefsposition och då med bara halva huvudvärken.

En kommentar till det som Magrood skrev ovan.

Men men - det är inget förvånande att höra en svensk påstår att Sverige är världsbäst.

Tycker bara det är underligt att det finns alla yrkeskategorier i Thailand som i Sverige. Hur kommer det sig om alla universitet i Thailand är så dåliga.

Jag vill då fråga vad har Thailand skapat som är specifikt förknippat med Thailand internationellt. Att det finns alla yrkeskategorier är väl ganska vanligt i dom flesta länder men kvaliten varierar kraftigt. Ta då t.ex Sverige som vi såklart är stolta över vi har Volvo(Lastbilar, Personbilar, Bussar, Grävmaskiner, även Volvo Aero är världsledande på en del områden bl. rymd och flygmotordelar) Saab, SKF, Ericsson, AlfaLaval, Sandvik, Asea(ABB) mm

//Broskan