Synka kompressorer

Shit en macka och en bira till, till detta drama blir det! 

Det kanske beror på att dom bara lärt sig det som en sprinklermontör eller rörsvetsare gör. Och i övrigt inte har kunskapen som en röris har. Dock lär man sig både rörsvetsning och att gänga rör som en sprinkler montör gör mm inom vvs utbildningen. Vilket gör att en utbildad vvs montör kan både svetsning och dra sprinkler rör.
Likt förbannat så använder ingen av dessa oavsett vad dom vill kalla sig annorlunda rör än någon annan yrkesgrupp inom rörbranchen. Vilket var kärnfrågan för idag. alla mäter rören enligt samma standard.

6 timmar sedan, skrev andrejsdenruskige:

Jag föreslår att du läser igenom dina tidigare inlägg en gång till, eller kanske fler gånger om det behövs.

För att övergå till det aktuella inlägget, så ser jag gärna en uträkning på volymen i ett rör och då med hjälp av omkretsen, vilket självklart går, men då rör aldrig anges som omkrets så ska man först alltså räkna ut omkrets med hjälp av rördiametern + godstjocklek om det är invändig rördiameter man har (givetvis skiter man i godstjocklek om det är ytterdiametern som är känd)

Jag sitter nog och räknar på fler meter rör, både volym, längd och diametrar än vad du kommer att göra i ditt liv trots din egen lilla firma.

 

En liten enkel presentation av volymuträkning på rör med hjälp av omkretsen vill jag se.

Enda gången du kan ha nytta av omkretsen är väl om du har materialkvaliteten och medium och vill ha total emission på systemet.

 

Nu får faktiskt herrn' förklara sig.

Vänta lite nu, menas det verkligen på fullaste allvar att man med "hjälp" av omkretsen på ett rör skall räkna ut volymen på den samma? Andrej, jag orkar inte längre vara ingenjör! 

//S

Vänta lite nu, menas det verkligen på fullaste allvar att man med "hjälp" av omkretsen på ett rör skall räkna ut volymen på den samma? Andrej, jag orkar inte längre vara ingenjör! 
//S

Jag föreslår att du läser igenom dina tidigare inlägg en gång till, eller kanske fler gånger om det behövs.
För att övergå till det aktuella inlägget, så ser jag gärna en uträkning på volymen i ett rör och då med hjälp av omkretsen, vilket självklart går, men då rör aldrig anges som omkrets så ska man först alltså räkna ut omkrets med hjälp av rördiametern + godstjocklek om det är invändig rördiameter man har (givetvis skiter man i godstjocklek om det är ytterdiametern som är känd)
Jag sitter nog och räknar på fler meter rör, både volym, längd och diametrar än vad du kommer att göra i ditt liv trots din egen lilla firma.
 
En liten enkel presentation av volymuträkning på rör med hjälp av omkretsen vill jag se.
Enda gången du kan ha nytta av omkretsen är väl om du har materialkvaliteten och medium och vill ha total emission på systemet.
 
Nu får faktiskt herrn' förklara sig.

1 timme sedan, skrev andrejsdenruskige:

Ja, först kör vi en känd Ø och omvandlar det till en omkrets. Sedan används glykol som någon slags häxbrygd...kanske.
Nåja, när vi nu har omkretsen, så kan vi ju faktiskt köra en ”reverse engineering” och räkna oss tillbaka till Ø.

Typ (Ø*pi)/pi

Och då hade jag en 1:a i matematik när jag gick ut 9:an

Jag svarar mig själv för att jag ska försöka förstå mig själv.

Vi börjar alltså med något som är känt och det är Ø.
För att få omkretsen så multiplicerar vi våran kända diameter med pi.
Då vi nu fått fram omkretsen så ska vi räkna ut volymen eller så ska vi räkna ut längden som behövs för att få en viss volym.
Jaha...
Då blir det alltså Ø*pi/pi. Förenklat så blir det alltså Ø*1...vilket är det samma som Ø.....å herregud!
Då får vi alltså ta våran kända Ø som var känd från början....och vi har alltså kontrollräknat så att 1*Ø verkligen är Ø. Vi hade egentligen även räknat ut omkretsen (Ø*pi) om vi hade gett fan i att dela pi med sig själv i en släng. Omkretsen har vi alltså haft och då och delat den med pi för att få exakt samma resultat som Ø på röret.
Nu har vi dock fortfarande problem med att vi är lika långt ifrån en uträknad volym på rör/behållare eller vad man nu kan tänka sig kalla det. Det är kanske inte så viktigt. Det viktiga är att vi känner till att vi har glykol och en omkrets.

Nåja, så länge vi har en omkrets och röret är runt så kan vi alltid köra lite baklängesräkning för att rädda situationen ifrån våran omkrets. Det gäller även kvadratiska saker, dock ej rektangulära. Liksidiga grejer fungerar dock.

Tur att man inte har VVS utbildning.
Sedan har jag hört att skolan är dålig idag, men jag kan ju enkelt trösta mig med att den inte var bättre förr.

51 minuter sedan, skrev janne_h:

Vet inte vem du försöker imponera på?
Men inte bryr jag mig mer för det!
Din okunskap i ämnet lyser igenom!

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk
 

Nja, den enda som visat upp någon okunskap i ämnet så långt, är väl du.

Då du verkar hålla på en hel del med slangar, så kan man nog kanske mer jämföra din bransch och din kunskap med tarmsköljningsbranschen.

Avfallsprodukterna från tarmsköljningen kan du nog kapsla in i Ninjas bajspåse.

Det är tragiskt att en sådan som jag, med avgångsbetyg som hade kunna förpassats till Ninjas bajspåse, måste lära en sådan som dig hur ett rör ser ut och fungerar. Ett rör är ett rör och att förklara det för någon som har en rörjour....

Nåja, det är tur att du har anställda under dig.

Får jag nu se en uträkning med hjälp av omkretsen?

Jag har ju gjort halva jobbet åt dig redan i inläggen ovan.

Jag svarar mig själv för att jag ska försöka förstå mig själv.

Vi börjar alltså med något som är känt och det är Ø.
För att få omkretsen så multiplicerar vi våran kända diameter med pi.
Då vi nu fått fram omkretsen så ska vi räkna ut volymen eller så ska vi räkna ut längden som behövs för att få en viss volym.
Jaha...
Då blir det alltså Ø*pi/pi. Förenklat så blir det alltså Ø*1...vilket är det samma som Ø.....å herregud!
Då får vi alltså ta våran kända Ø som var känd från början....och vi har alltså kontroll räknat så att 1*Ø verkligen är Ø. Vi hade egentligen även räknat ut omkretsen (Ø*pi) om vi hade gett fan i att dela pi med sig själv i en släng. Omkretsen har vi alltså haft och då och delat den med pi för att få exakt samma resultat som Ø på röret.
Nu har vi dock fortfarande problem med att vi är lika långt ifrån en uträknad volym på rör/behållare eller vad man nu kan tänka sig kalla det. Det är kanske inte så viktigt. Det viktiga är att vi känner till att vi har glykol och en omkrets.

Nåja, så länge vi har en omkrets och röret är runt så kan vi alltid köra lite baklängesräkning för att rädda situationen ifrån våran omkrets. Det gäller även kvadratiska saker, dock ej rektangulära. Liksidiga grejer fungerar dock.

Tur att man inte har VVS utbildning.
Sedan har jag hört att skolan är dålig idag, men jag kan ju enkelt trösta mig med att den inte var bättre förr.

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR.
Jag gissar att Janne fixar bägge

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)
Ingen omöjlig uppgift.



Samma här. Godstjocklek 3mm
Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR. Jag gissar att Janne fixar bägge

 

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

 

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)

Ingen omöjlig uppgift.

 

 

Samma här. Godstjocklek 3mm

Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

 

 

9.20717865 liter

7.018250625 liter.

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

9.20717865 liter7.792475625 liter återkommer straxt med denna.  

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

 

 

 

 

Nja, hur kommer du fram till 7,792475625?

Har du månne använt dig av omkrets på rektangeln?

Du måste väl veta arean?

Vad är arean?

Jag personligen är högst osäker, då jag inte har de måtten jag behöver.

Så vill jag gärna se hur du har gjort med omkretsen.

Ø*pi för att dela det med pi igen, bara för att vara säker att inte diametern har ändrat sig under tiden? [emoji38]

1 timme sedan, skrev andrejsdenruskige:

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR.
Jag gissar att Janne fixar bägge

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)
Ingen omöjlig uppgift.



Samma här. Godstjocklek 3mm
Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

Jag är mer intresserad av vad det är för fantastiskt CAD program du använder? Paint VVS Pro?

Då får vi skapa en liten volymfråga på MPR.
Jag gissar att Janne fixar bägge

Jag har äntligen satir i gång med mina avancerade teckningar.

Klurighet nr 1 (godstjocklek 3mm)
Ingen omöjlig uppgift.



Samma här. Godstjocklek 3mm
Mycket svårare eller mycket lättare, beroende på hur man ser det.

 Nja, hur kommer du fram till 7,792475625?
Har du månne använt dig av omkrets på rektangeln?
Du måste väl veta arean?
Vad är arean?
Jag personligen är högst osäker, då jag inte har de måtten jag behöver.
 
Så vill jag gärna se hur du har gjort med omkretsen.
Ø*pi för att dela det med pi igen, bara för att vara säker att inte diametern har ändrat sig under tiden? [emoji38]
 
 
 

Om du har en slang som har en utvändig godstjocklek på 15 mm godstjockleken är 3 mm. Vikten per meter utan vatten är 0.3 kg per meter.

Hur mycket väger 50 meter slang vattenfylld.

 

 

Skickat från min SM-N950F via Tapatalk

 

Du får naturligtvis uppge vad för vatten, salthalt tex.

Sent from my SM-A910F using Tapatalk