I Sverige får vi troligen den första generationen som får det sämre än sina föräldrar.
En bostad i de städer där det finns jobb kostar en tvåa drygt 2-2,5 M vilket innebär att ungdomar måste bo hemma
och spara en stor del av sin lön för att få ihop en kontantinsats och man får inte låna mer än 4 eller 5 årslöner. Konsumtionen sjunker.
Hyreslägenheter finns knappast runt storstäderna såvida du inte vill ha skottlossningar och öppen narkotikaförsäljning
i trappuppgången.
Dessutom byggs det inte då hyregästerna knappast har råd att betala för nyproduktionen och för många kommuner
är det faktiskt billigare totalt att demolera de bostäder som står tomma än att ta emot städernas befolkningsöverskott som försörjer sig på bidrag.
Detta skapar frustration och hopplöshet hos de ungdomar som nu växer upp samt att de får utbilda sig allt längre till ökande
skulder hos CSN till yrken som förr inte krävde detta eller ens fanns. En stor del av det dagens offentliga har till sin uppgift att utbilda de yngre till yrken som knappast lär dra in pengar hos exportföretagen. Vi utbildar till en alltmer växande offentlig sektor och industriproduktionen lämnar Sverige. Detta avspeglar sig i låg ekonomisk tillväxt och fallande krona. Vi kan inte försörja oss genom att klippa håret på varandra.
Den sektor som växer är servicesektorn och vi ser alllt fler lågavlönade jobb inom taxi, pizzerior, pubar, frisörer och gallerier som inom retail som knappast går runt samtidigt som svenskens köpkraft alltmer urholkas. En växande kriminell sektor som suger upp dem som inte har ambitionen
att studera och lära sig ett yrke.
De demografiska utmaningarna har skapat flaskhalsar i ekonomin och särskilt rättsväsende, sjukvård och skolan är sektorer som är ytterst ansträngda. Går man förbi en thailändsk skola ser man ordning och reda och glada barn med hopp om framtiden.
I Sverige vågar sig lärarna sig knappt till skolan i rädsla för att få stryk och barnen saknar hopp och framtidstro. De får studera flera år på högskola till ökande skulder för ett jobb inom offentlig sektor samt spara i åratal för en bostad i ett tryggt område.
Sverige dras isär alltmer. De yngre generationerna delas alltmer upp i två grupper. De som haft föräldrar som tjänat på bostadsprisuppgången och har färdigamorterade villor och är goda för minst 5 M och de som är helt barskrapade, bor i hyresrätt eller glesbygd och har barn med en avsevärd uppförsbacke bara för att få bekosta sig en utbildning och första bostad. Annars en hopplös tillvaro i evig fattigdom.
Att den svenska kronan skulle förstärkas inom kort lär i vartfall inte jag tro hända innan vårt land styrs upp, ger hopp om en framtid för våra ungdomar samt skapar tillväxt inom de (export)sektorer som faktiskt drar in pengar till landet. Detta är dock ett politiskt beslut.
Är de som lett oss hit de som ska vända utvecklingen?
Det finns de som bejakar utvecklingen och det finns de som vill lägga om riktningen.
Jag tror på Thailand och dess framtid men vi finns inte med i den ekvationen.