http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_3693543.svd
Inte så ofta det finns något läsvärt i svensk press om Thailand men den här går lite under ytan i alla fall. Själv så tycker jag fenomenet som beskrivs är väldigt intressant samtidigt som just avgudadyrkan till en död kung känns aningen verklighetsfrämmande.
Jag var med på en invigning av en thairestaurang här i UK och då skulle alla be framför ett stort porträtt av Chula med rökelser i handel och mummla lite böner. Jag avstod. Någonstans får man dra gränsen vid hur mycket man ska anpassa sig.
Det där med att tillbedja ett porträtt med Chula är mest ett utryck för att ropa på framtida vinster som ska tillfalla en affärsrörelse.
Med andra ord är det mindre vördnad för den avlidne monarken och mer ett uttryck för hokus-pokus mantran för att man personligen ska bli rik eller rikare. Det finns väl knappt en restaurang eller affär i Thailand som inte tar det säkra före det osäkra och därför hänger upp ett lyckobringande porträtt på väggen.
Om det rationella i att göra så, ja det kan man ju tycka vad man vill om . . .
- Att de bara orkar, är min egen fundering.
