Baboo(n) (med betoning på första stavelsen antar jag) återkommer ofta till den fina sociala gemenskapen med mat o.s.v. som hans share-grupp skänker deltagarna. Och som en extra krydda ser han spänningen i budgivningen (hur mycket han, som alltid budar sist, ska tjäna på thaidamerna).
Om någon tror på att det är det sociala + spänningen som är hans primära drivkraft för att umgås med dessa damer är det väl bättre att han startar en aktie-/eller fondklubb där han tillsammans med dessa damer sparar/investerar ett fast belopp/månad (som i share). Efter en snabbtitt på hans blogg ser man att han vet hur sådana saker fungerar.
En genomsnittlig Thailandsfond (om nu allting i världen nödvändigtvis måste kretsa kring Thailand) har stigit med ca 30% varje år de senaste åren. Då kan de samlas en gång i månaden, käka och ha trevligt och med spänning gå igenom hur aktierna/fonderna utvecklats. Då slipper några bli förlorare/utnyttjade (som det nödvändigtvis måste finnas i ett share-”spel”) och alla kan ha dubbel glädje i den delade glädjen när alla vinner.
Skulle det gå dåligt, så går det sällan sämre än att damerna ändå skulle ha kvar 15000 av sina under året satsade 18000 (om 1500 kr x 12). Det beloppet skulle de flesta av damerna aldrig ha kvar i slutet av året om de inte varit med i ”fondklubben”. Så även en förlust kan ses som en vinst. Förlusten i aktier-/fonder kan de dessutom göra avdrag för i deklarationen om de väljer att sälja sina andelar, vilket inte går att göra för räntekostnader genom share-lån.
Skulle sedan någon av damerna inför stundande Thailandsbesök vilja ha extra pengar för att kunna spela förmögen Allan i hembyn, kan hon ta ut sina fondandelar ur ”klubben” och låna kostnadsfritt av sig själv.
När sedan Baboo tröttnat på detta sociala umgänge (eftersom han inte längre tjänar några pengar på dem) har damerna lärt sig hur ett sunt sparade går till och Baboo har för första gången gjort dessa damer en tjänst (björntjänster räknas inte).
Framledes tycker jag att vi kan ignorera Baboos inlägg även när han försöker provocera. Han kan uppenbarligen sitta uppkopplad mot MPR dygnet runt och försvara share-”spelens” förträfflighet.
Det enda vettiga Baboo bidragit med i diskussionerna kring share är hans förstahandsvittnesmål om att hans kamraters svenska sambos/makar inte vet om detta ”spel” och att han och de andra damerna heller inte har för avsikt att informera sina sambos/makar om det.
I och med det omvittnade hemlighetsmakeriet är vi tillbaka till pudelns (problemets) kärna som jag skrev om i post #1.
Jag hoppas att tråden kan utvecklas från ett munhuggande med Baboo till lite konstruktiva tankar från medlemmar med vettiga värderingar om vad som kan göras åt problemet.
Min förhoppning när jag startade tråden var att MPR-medlemmarna skulle börja prata om share och svartlån med sina damer (och ev vänner/bekanta med thaisällskap). Att för sina damer förklara att de thai som dyrt köper de första potterna i sharen kanske inte alltid gör det för ”skoj skull” utan att det kan finnas en tragik bakom att de, som övriga tjänar pengar på, tar detta dyra lån.
Kanske man också kan prata om att de flesta i Sverige (med tragiskt många undantag) kan se detta som utnyttjande av de svagare i share-gruppen och att det också kan ses som omoraliskt. Man kan samtidigt passa på att påpeka att share med största säkerhet är olagligt och att det definitivt är olagligt med procentar-utlåning och att inte rapportera ränteintäkterna från share och annan svartutlåning till skattemyndigheten.
I förlängningen har jag en, antagligen fåfäng, förhoppning om att damerna börjar prata om detta själva och att det kryper fram vilka som ”spelar” share. Om det kommer fram, så kommer det också att komma fram vilka procentarna är som sponsrar vissa damers share-insatser.
Att veta vilka de lokala procentarna och share-bossarna är kan vara en viktig kunskap för oss anhöriga.
(Låt oss slippa nya inlägg om att vi behandlar thaidamerna som barn. Vi kan väl vara överens om att de flesta thai har en sämre utbildning än en svensk och definitivt sämre kännedom om västerländska moralregler och svenska lagar än vad vi kan förvänta oss av en svensk)
Några inlägg som jag vill kommentera;
BaBoo #31
”jag anser att vuxna personer skall få göra vad de vill med sina surt förvärvade pengar”
Det kan nog de flesta skriva under på, såvida det inte går ut över parets eller familjens gemensamma ekonomi. Det stora problemet är att många share-insatser inte kommer från ”surt förvärvade pengar” utan från lån hos den lokala procentaren – se post #1
Khun Somtam #69
”Det som däremot ofta gör mig förvånad när man läser i olika trådar är att jag tycker att undertonen är att man utgår ifrån att thai nästan saknar rättslig handlingsförmåga”
Jag är inte helt säker vad KS avser med ”rättslig handlingsförmåga”, men jag tror att de flesta thai inte har någon större tillit till poliser och rättsväsende med sig från Thailand och drar sig för att ha kontakt med dem. Sedan är det nog utöver inflyttade thailändare även många infödda svenskar som inte fullt ut förstår hur det svenska rättsväsendet fungerar.
Baboo understryker i flera inlägg att ”hans” share-deltagare inte är nyanlända och har spelat share i många år.
För mig betyder det att det i gruppen finns personer, liksom Baboo, som i flera år tyckt att detta är ett enkelt sätt att tjäna pengar och därför fortsätter. Samt att det i denna grupp, liksom i en genomsnittlig share-grupp, finns individer som befinner sig i en lånekarusell (som beskrivet i post#1) som de inte kan ta sig ur utan hjälp, och därför också finns kvar i share-gruppen.
Griat
P.S. Är det någon som är insatt i hur man inom Buddismen ser på att utnyttja andra människors utsatthet för egen, ekonomisk, vinning?