Det sker koncentrerade rörelser i bunken med kokos och kaksmet och flickvännen ser imponerat
på när fästmannen skapar dessa utländska bakverk.
Men det krävs mer än att bara röra runt med en slev, och innan svågern sade sig vara redo att ställa in hela plåten i ugnen med den utklickade kaksmeten på, så hade hon med förundran följt hans flinka fingrar som både kunde knäppa på strömbrytaren, och sedan som via ett underverk vrida upp reglaget till önskad temperatur.
Alla nya intrycken i köket gör att hon måste dra efter andan och hon ler stort av kärlek och beundran.
Det lyser där inne i ugnen, det är nästan som på film, och när kakorna blir allt mer gyllenbruna och fina,
ja då vet hon att sådana här fantastiska män inte finns hemma i risbyn, det är då helt säkert.
Klockan ringer, och den iakttagna fästmannen öppnar då den magiska luckan.
Ut ur ugnen tar han försiktigt fram plåten med de nygräddade kakorna på, och då väller det fram
en helt annan väldoft än den som hon är van vid hemma vid sitt hus - en minst sagt spartansk boning
som både har igenspikade fönster som täcks med korrigerad plåt och att gäng med
bajsande och klafsandes Kwais inpå knutarna.
Ett hus som för den delen också skulle må bra av lite färg på väggarna.
De flesta av kakorna ska de framöver ta med hem till svågerns kommande svärmor som förmodligen aldrig heller har smakat eller luktat på något liknande.
