Svärfar håller ordning

Den flärdfulla brorsonen håller alltjämt på med sitt frisörjobb då det inte är någon byparad som han kan deltaga i.

Härligt har saknat dina uppdateringar

Har saknat en del av denna härliga tråd. Det kanske kommer mera snart?

En ny rapport har inkommit från "fawlty towers" utanför Korat.

Eftersom min fru har gjort klart för sin pappa att herr Nilsson inte blev

överförtjust över att få se den forna gräsmattan förvandlas till en upphackad leråker

så beslöt sig Svärfar för att hitta på något trevligt för att göra Nilsson glad igen.

Jag har tidigare berättat för honom att jag precis som de flesta faranger gillar kokosnötspalmer.

Denna typ av träd är liksom förknippat med det tropiska paradiset och därför har jag

tidigare haft som önskemål att sådana träd ska planteras runt huset.

Sagt och gjort skred gubben till verket och beordrade sin son Taan att gräva två rejäla hål

nedanför verandan och där plantera två palmer. För att allt skulle bli så bra som möjligt

tog Svärfar på sig förmansrollen och mätte noggrant så att stammen precis skulle gå fri från

plåttaket som sträcker sig ut från huset över verandan.

Att uppväxta palmträd har en tät bladkrona med en diameter på ca 3 – 4 meter tycks

inte ha ingått i beräkningarna, men det lär väl både de (och Herr Nilsson) bli varse om

några år när palmbladen slår i taket.

Under grävandet och planterandet så hittades en giftig tusenfoting.

- Fånga den skrek Svärfar till sin tröttkörda son!

- Den ska vi lägga i Lao-Kao och sedan blir det medicin av drycken, sa frugans gamle far.

Vad som eventuellt skulle botas med tusenfotingsdrycken var de inte riktigt överrens om,

men att det skulle bli en riktigt bra medicin hade Svärfar hört av gamlingarna i byn.

Sagt och gjort så lades tusenfotingen eller hundrafotingen som den kallas i Thailand

i en flaska med sprit för att den under natten skulle kunna transpirera fram den magiska essensen.

Nästa dag var Svärfar mycket nöjd och belåten med sig själv,

och så gott som hela dagen slogs ihjäl med att ligga på rygg och leka med småhundarna

innan han ansåg att medicinen hade nått sin pik av verkanskraft.

Framemot kvällen ansågs tiden mogen, och Svärfar kallade då på sin Taan

för att han skulle få äran att prova medicinen.

För om det nu var det någon i familjen som det var något ”fel på” så var det

just den ohängde sonen och ingen annan, tyckte Svärfar.

Taan som inte ville ifrågasätta sin fars visdom tog därför några rejäla klunkar av elixiret.

Därefter satte de sig ner för att invänta det underverk som medicinen skulle utföra.

Underverket lät dock dröja på sig, och framåt natten vaknade Taan som började känna sig en smula ”konstig”.

Det bar sig inte bättre än att han fick rusa till toaletten där

hela härligheten kom upp ackompagnerad till pappans bannor om sonens

otillräckliga mandom och veka motståndskraft.

För en ”utomstående” som mig är det dock skönt att se att det som sker och växer

utanför hustomtens murar är en fröjd för ögat, och det där som sker innanför tomtgränsen

får man tills vidare ta med viss ro.

Men skam den som ger sig - Tids nog så uppfinns det väl någon ”riktig” medicin som eventuellt

även kan få ordning på den "inre miljön" hos de individer som huserar innanför tomtgränsen . . .

Härliga berättelser!

Det var en snygg brorson du hade.

Roligt att den här kanontråden kommit igång igen!

Mvh

Amja

Härliga berättelser!

Det var en snygg brorson du hade.

Tack, jag ska framföra komplimangen så snart tillfälle ges

SN

En ny rapport har inkommit från "fawlty towers" utanför Korat.

Eftersom min fru har gjort klart för sin pappa att herr Nilsson inte blev

överförtjust över att få se den forna gräsmattan förvandlas till en upphackad leråker

så beslöt sig Svärfar för att hitta på något trevligt för att göra Nilsson glad igen.

Jag har tidigare berättat för honom att jag precis som de flesta faranger gillar kokosnötspalmer.

Denna typ av träd är liksom förknippat med det tropiska paradiset och därför har jag

tidigare haft som önskemål att sådana träd ska planteras runt huset.

Sagt och gjort skred gubben till verket och beordrade sin son Taan att gräva två rejäla hål

nedanför verandan och där plantera två palmer. För att allt skulle bli så bra som möjligt

tog Svärfar på sig förmansrollen och mätte noggrant så att stammen precis skulle gå fri från

plåttaket som sträcker sig ut från huset över verandan.

Att uppväxta palmträd har en tät bladkrona med en diameter på ca 3 – 4 meter tycks

inte ha ingått i beräkningarna, men det lär väl både de (och Herr Nilsson) bli varse om

några år när palmbladen slår i taket.

Under grävandet och planterandet så hittades en giftig tusenfoting.

- Fånga den skrek Svärfar till sin tröttkörda son!

- Den ska vi lägga i Lao-Kao och sedan blir det medicin av drycken, sa frugans gamle far.

Vad som eventuellt skulle botas med tusenfotingsdrycken var de inte riktigt överrens om,

men att det skulle bli en riktigt bra medicin hade Svärfar hört av gamlingarna i byn.

Sagt och gjort så lades tusenfotingen eller hundrafotingen som den kallas i Thailand

i en flaska med sprit för att den under natten skulle kunna transpirera fram den magiska essensen.

Nästa dag var Svärfar mycket nöjd och belåten med sig själv,

och så gott som hela dagen slogs ihjäl med att ligga på rygg och leka med småhundarna

innan han ansåg att medicinen hade nått sin pik av verkanskraft.

Framemot kvällen ansågs tiden mogen, och Svärfar kallade då på sin Taan

för att han skulle få äran att prova medicinen.

För om det nu var det någon i familjen som det var något ”fel på” så var det

just den ohängde sonen och ingen annan, tyckte Svärfar.

Taan som inte ville ifrågasätta sin fars visdom tog därför några rejäla klunkar av elixiret.

Därefter satte de sig ner för att invänta det underverk som medicinen skulle utföra.

Underverket lät dock dröja på sig, och framåt natten vaknade Taan som började känna sig en smula ”konstig”.

Det bar sig inte bättre än att han fick rusa till toaletten där

hela härligheten kom upp ackompagnerad till pappans bannor om sonens

otillräckliga mandom och veka motståndskraft.

Tack för dagens skratt SN

ett stort Gilla på att du kommit igång med denna tråder igen

ett stort Gilla på att du kommit igång med denna tråder igen

Tackar

Ja, vi får väl hoppas att det inkommer lite fler rapporter från Svärfar & Co.

I så fall så kommer jag att dela med mig av dessa här

Förr eller senare hittar de säkert på nya hyss som jag kan skvallra om.

Jag köpte en ny kamerautrustning till den där långhåriga brorsonen för ett tag sedan

och om bara den kommer till användning på rätt sätt

så lär vi väl få se vad som står på i byn.

Brorsonen är förövrigt den mest intelligenta av de boende i huset,

så han/hon är värd lite uppmuntran, tycker jag.

Tackar

Ja, vi får väl hoppas att det inkommer lite fler rapporter från Svärfar & Co.

I så fall så kommer jag att dela med mig av dessa här

Förr eller senare hittar de säkert på nya hyss som jag kan skvallra om.

Jag köpte en ny kamerautrustning till den där långhåriga brorsonen för ett tag sedan

och om bara den kommer till användning på rätt sätt

så lär vi väl få se vad som står på i byn.

Brorsonen är förövrigt den mest intelligenta av de boende i huset,

så han/hon är värd lite uppmuntran, tycker jag.

Vi vill läsa om allt spännande hos svärfar och se bilder med såklart.

allt om vardagens små lustigheter mm upskattas verkligen och förgyller dagen för en stackare som sitter hemma i Svedala och längtar ner till byn.

Den flärdfulla brorsonen "Dtonn" var nyligen inne i Korat för att ta del av

festligheterna kring den religiösa högtiden "Khao Phansa Day".

I år fick han dock åka dit utan sin gamla skolkamrat och väninna,

för hon har nämligen gått och blivit gravid, och är numera ivägskickad upp till sin far i ChiangMai.

Där hon ska vistas en tid för att undgå skammen av att ha glömt bort vem det är som är far till det kommande barnet.

- Det är ju lätt hänt att glömma sådana världsliga saker när man har så mycket annat viktigt att tänka på . . .

Inne i stan var gott om div folk, men enligt bilderna ganska få faranger som tittade

på den fint skulpterade vaxparaden.

Svärfar och gamlingarna stannade dock hemma för att istället göra ingenting,

eller för att syssla med saker som de inte alls borde göra.

Kungen tycks ha en sövande inverkan på vissa av sina undersåtar,

och andra hytter med näven . . .

När den flärdfulla brorsonen framemot kvällen återkom hem igen så fick han

se en annan och till synes livs levande vaxfigur som ännu en gång på maniskt vis

satt där på marken och hackade bort de sista resterna av den forna gräsmattan.

Inne i sin egen gräshatarbubbla hade gammelfarmor inte märkt att hundarna

hade rotat igenom hela soptunnan så att plastpåsarna yrde.

Det är inte lätt med gamlingar som inte går att styra

När väl över 7 månaders väntan var över och både visum och biljett till Sverige var klara,

ja då var det dags att svida om till farangkläder och sedan gick de runt i grannskapet för att säga hej då.

Först gick svågern, flickvännen och farsan bort till grannhuset där den

ogifta och griniga fastern bor tillsammans med gammelfarmor.

En gruppbild skulle tas utanför huset , men det ville inte gammelfarmor ställa upp på.

Hon låtsades ointresserad av all uppståndelse och fortsatte istället med att äta lite förstrött.

Ute i trädgården hittade de släktens överhuvud (farbrodern) som hade sträckt ut sig på en träbänk.

Gränsle över honom hade en annan gammal granntant satt sig för att ge lite massage.

- Hej på er, jag tänkte bara meddela er att jag drar iväg till "Saveden" snart.

-Öhhh, hmm, så bra för dig . . . . stönade farbrodern när gumman knådade honom i veka livet.

Jag vet inte om jag ska tolka det som att hon lyckades väcka den gamla ormen, med tanke på gapskrattet,

eller garvades det kanske av omvänd orsak?

När dessa plikter var avklarade gick svågern och sällskapet bort till sin egen trädgård för

att uppsträckta fota av både sig själva och grönsakslanden en sista gång.