Nej men jag känner till namnet , du kan ge honom telefon nuret ovanför till Tommy Skåning ,jag tror dom har seglat ihop i Nordic Oriental
Nej men jag känner till namnet , du kan ge honom telefon nuret ovanför till Tommy Skåning ,jag tror dom har seglat ihop i Nordic Oriental
M/T Dorthe Maersk AP Möller Maersk Line Köpenhavn
Var en produktanker på 99.900 ton och just då världens största
den fick jag på sjömansförmedlingen i Bangkok..och mönstrade på i
Chiba några mil från Tokyo 13 mars 1986 och mönstrade av i
Kawasaki 14 oktober 1986.
Jordbävning
Agenten stog punktligt väntande utanför ankomnsthallen med den obligatoriska skylten med mitt namn på Haneda airport i Tokyo och tog bockande emot mig. Vi skulle plocka upp en Donkeyman som skulle till samma båt någonstans på vägen till Chiba. Det visade sig att det var en landsman till mig han var också från Gotland, men det skulle jag inte finna ut förren om ett par månader för han snackade utmärkt dansk, och inte sa han någonting om at han var från Gotland! Men han måste ju ha hört att jag var därifrån också ,men sa ingenting!!
Krigs utrustad på varv i Singapore
Vi hade blivit chartrade av ett Japanskt bolag och skulle börja segla i fast fart på Persiska viken för att lasta nafta till olika hamnar i Japan.. Eftersom det var krig mellan Irak och Iran det så kallade Gulf kriget, så hade rederiet i Danmark bestämt att vi skulle gå på varv för att krigsutrustas i Singapore.
Dom började med att sätta film på alla ventiler uppe på bryggan så att inte glas splitter skulle flyga in i styrhytten om dom skulle skjuta på oss med kulsprutor.
På förkant av bygget svetsade dom på ett extra skott för att skydda besättningen och bryggvingarna täcktes med pansarplåt, uppe på monkey iland fick vi lägga 25 kilos sandsäckar i flera lager över hela däcket ,och det var fan så tungt att lyfta runt och placera ut dom säckarna så vi drack litervis med vatten man fick svettas något kopiöst ,och allt var inte vatten vi drack så till slut var vi så fulla att vi fick fortsätta bära dagen därpå..
Dem som inte ville vara att segla i en krigzon kunde mönstra av direkt i Singapore , dom som inte hade sina 6 månader skulle få halva biljetten betald av rederiet, det var inte många som åkte hem , två tre stycken kanske som hade fått lite dåliga nerver och flög hem, men dom flesta tänkte mer på pengarna, vi skulle ju få krigstillägg på 200%.
Gränsen gick precis utanför Hormus straiten eller jordens rövhål som det också blir kallat..
Första hjälpen träning
Vi ankrade upp utanför Fhuyrha i U.A.E. Förenade Araberimiten där vi fick ombord brittiska militär instruktörer som skulle undervisa oss i allt möjligt, bland annat i första hjälpen när man hade blivit skjuten och hur man skulle stoppa blodflödet på en kraftigt blödande person som hade fått benet sönderskjutet.
Det var hårt och brutalt man skulle bara sätta dit foten i skrevet på personen och trycka till så mycket man kunde tills dess man fick fram något slags förband att vira runt öppningen av skadan
Var det någon som hade tappat luften och man trodde hjärtat skulle stoppa och man skulle få igång det , så skulle man trycka så hårt man kunde över bröstkorgen det spelade ingen roll om revbenen gick av bara man fick liv i personen, hårt och brutalt men bättre det än att personen dör..
Inne i jordens rövhål
När vi kom in i Persiska viken fick vi inte vara på däck bara sjövakten och dom skulle ha skottsäkra västar och hjälmar på sig och fick inte gå ut på bryggvingarna utan stå inne på bryggan, det fanns air condition men solen låg på ventilerna så det var fruktansvärt varmt där uppe i alla fall..
Maskinfolket gick också vakt , men trikarn, repen, och motormännen var standby i hytten eller satt i dagrummet. Ekonomifolket jobbade precis som vanligt.
Alla skulle bära overall med sjöfartsboken och passet i vattentäta påsar i bakfickan om man skulle vara tvungen att kasta sig i sjön...Och dom som hade sina hytter på styrbordsidan fick flytta över på babordsidan på grund av att dom flesta attackerna kom från Iranska sidan, dom kom med små kanonbåtar och dom jävlarna hade svenska Bofors kanoner ombord.
Dem av däcksfolket som gick dagmen och inte fick lov att vara på däck jublade, vi satt i mässen hela dagarna och ljög eller spelade kort och räknade pengar..
Golf på Monkey Island
Några månader hade gått sedan vi la sandsäckarna på plats uppe på monkey island, dit jag en dag fick besked om att gå upp för att byta en lampa uppe i signalmasten, när jag kommer dit upp får jag se en helt grön gräsmatta! Vad fan är nu detta?
Förklaringen var att det hade varit riskorn kvar i säckerna när dom hade fyllt dom med sand i Singapore! Och eftersom det nästan alltid regnade i Malacka sundet hade riskorna börjat gro, så nu var det bara att gå ner och hämta en stor sax hos kocken och sedan gå upp och jämna till det hela så hade vi fått en liten fin golfbana däruppe...
Vietnamesiska båtflyktingar
På resa från Bahrain i persiska viken till Chiba Japan plockade vi upp lite över 50 Vietnamesiska båtflyktingar i sydkinesiska sjön..
Det var på 8-12 vakten på förmiddagen, när våran nya andre styrman fick se en liten djonk full av folk som satt och stod uppe på styrhytten och vinkade med olika sorters trasor och klädes plagg, han ringde genast ner och varskodde skepparn, som kom upp på bryggan och fick klart för sig vad det handlade om, och blev inte särskilt glad över situationen att behöva slå ner på farten och dreja bi för att se vad det var för några och om dom behövde hjälp. Bara en halvtimme innan hade det varit en stor Amerikansk containerbåt från Sea Land som hade passerat oss,som måste ha sett djonken men bara seglat förbi, det var antagligen vad våran skeppare ville också...
Överstyrman blev varskodd och tog med sig båsen och en matros och gjorde klart fallrepet, och firade ner det till vattnet, sedan gick dom ner och gjorde fast djonken som nu hade kommit helt intill babordsidan, för att sedan hjälpa Vietnameserna ombord, när dom väl hade kommit upp på däck allesamman, blev dom uppställda på rad av överstyrman för visitering! ,det visade sig att flera stycken av kvinnorna hade guldbälten under (sarongerna) kjolarna, Så det var inga fattiga båtflyktingar vi hade plockat upp..
Djonken dom kom med såg nästan ut att vara ny, vi hade donkeyman ombord som var från Rute på norra Gotland, men som bodde i Kobe i Japan sen många år, han ville ha med djonken med på släp till Japan, för att sedan ha den som fritidsbåt, men det fick han inte av skepparn utan den skulle sänkas,order från rederiet i Danmark påstod han...
Överstyrman ,och förste maskinisten gick ner i djonken och drog ur bottenpluggen och slog ett stort hål runtomkring tills det forsa in så mycket vatten att hon sjönk, varför den skulle sänkas fick vi aldrig reda på!
Vi hade naturligtvis inte hytter så det räckte åt alla Vietnameser så en del fick ligga i vårat motions rum andra i sjukhytten, lotshytten och i dom andra hytterna som var lediga..
I början var det ingen av dom som sa någonting ,men efter ett tag när dom hade funnit ut vad det var för flagg vi förde och vad det innebar för dem så gick dom upp på bryggan och begärde att få prata med kaptenen, då berättade dom för honom att dom drivit runt i sex dagar, som inte var särskilt länge, maten hade räckt men vattnet hade tagit slut, så dom hade varit ordentligt törstiga när vi plockade upp dom..
Det visade sig att det var några som snackade engelska och flera av dom också franska! Dom visste också exakt vad dom ville bli sända någonstans!
Många hade släktingar som hade flytt innan och kommit till olika länder Canada, Australien, Frankrike var favoriterna , och dom som inte hade några anhöriga någonstans utanför Vietnam blev senare sänt till Danmark..
Det hade varit flera Maersk båtar innan oss som hade plockat upp båtflyktingar och ombord i en av dom hade det varit en matros som hade fått in ett fruntimmer i hytten och satt på henne, och dum som han var hade han gett henne sin adress i Danmark!
Så efter ett antal månader när denne matros hade mönstrat av och kommer hem ringer han hem till sina föräldrar, som talar om för honom att det sitter en höggravid Vietnamesisk kvinna hemma hos dom och väntar på honom!!
Så det kom att kosta honom dyrt den påsättningen..
Så därför blev det satt upp plakat runt om i gångar och mässar om att vi absolut inte fick röra kvinnorna, men det blev väll lite si och så med den saken!!
När vi kom upp till Japan fick vi besked om att ankra och vänta tills myndigheterna kom ombord innan vi fick gå till kaj och börja lossa lasten, dom la oss sedan i karantän tills alla papper var klara och Vietnameserna kunde få komma iland, men innan dess hade dom blivit väl omhändertagna av jappsarna som kom med nya kläder och skor till dom...
Med den båten precis som med syster båtan jag varit i seglade vi mest med nafta från Persiska viken till Japan..
Och hamnarna vi gick till var
Chiba Japan 2 Gånger
Kawasaki Japan 3 Gånger
Fhuyarha U.A.E. 3 Gånger
Ras Tanura Saudi Arabien 2 Gånger
Namikata Japan 1 Gång
Oita Japan 2 Gånger
Singapore
Bahrain
Ruwais Saudi Arabien 2 Gånger
Mizushima Japan
Kaohsiung Taiwan
sedan flög jag till Manila 14 oktober 1986
Trevlig berättelse sc
En sann berättelse dessutom
Ha ha
Jag skall kanske till Vetlanda i helgen och besöka honom ,är i Sverige ett tag för att skaffa visum till Angola
jag skall hälsa
Ja där har man druckit mange bajer kan du faen i mig tro
Logga in för att svara.