Detta med pengar till Thaifamiljen är en tragiskt och känsligt ämne som ofta återkommer på thaiforum.
Förenklat brukar kommentarerna kunna delas upp i två grupper.
En grupp som anser att inte en krona skall skickas till Thailand.
En grupp som anser att farangen är egoistisk och inte förstår den thailändska kulturen om han inte skickar allt han tjänar till thaisläkten.
Personligen anser jag att thaifrun, ihop med sin farang har ett ansvar att tillsammans med övriga syskon hjälpa föräldrarna, när de på ålderns höst inte längre klarar av sin egen försörjning. Denna hjälp får fördelas bland syskonen efter förmåga. Att det syskon som har en farang får en högre börda än de övriga syskonen är naturligt.
Men jag anser att farangen inte har något som helst försörjningsansvar mot friska och starka svärföräldrar som utan problem kan klara av sin egen försörjning, ty vad levde dom av innan farangen uppenbarade sig i deras familj? Samma sak gäller ändå mer för unga friska starka syskon, för att inte tala om övriga släktingar.
Däremot om thaifrun har egna barn boende hos släktingar i Thailand har hon och farangen ett självklart ansvar att försörja dessa barn och hjälpa dom till en ordentlig utbildning. När barnen har fått ett eget arbete är de självförsörjande, och mamman behöver inte längre stå för deras försörjning.
Farangen har ingen som helst skyldighet att finansiera diverse mer eller mindre optimistiska affärsprojekt i Thailand.
Självklart kan farangen efter tycke och ekonomiska möjligheter hjälpa sin thaifamilj. Om det är en ordentlig familj kan farangen exempelvis fungera som bank vid inköp av moppar och jordbruksmaskiner. Familjen sparar betydande summor om familjen kan kontantköpa och inte behöver anlita avbetalningskontrakt eller byns ockrare.
Min egen ovetenskapliga observation är att thai i Sverige ofta totalt tappar begreppet om pengars värde. Dessa flickor som tidigare har arbetat som daglönare på byns risfält för drygt 100 Baht om dagen anser efter en kortare tid med farang att struntsummor som ett par tusen Baht bara är någon dags ospecifierade fickpengar och inget man ens talar om. Att denna summa motsvarar en månads slit på risfälten har hon helt förträngt. Den farang som försöker att förklara detta för henne är bara en dum farang som inte förstår någonting. Samma sak kan inträffa när farangen försöker att sätta ekonomiska krav från familjen i relation till hur många månader han måste arbeta för att tjäna denna summa. Då är han i fruns och thaisläktens ögon bara en dum och snål farang som inte förstår att hans uppgift är att skicka pengar och hålla tyst.
Som kuriosa kan jag berätta om en farang på Stickmans insändarsida som för första gången kom till fruns föräldrahem. En av de saker han såg var husets soptipp där alla tomma glasflaskor låg i en hög. Farangen märkte att det i botten kåg Lao Kao flaskor, men att det översta lagret utgjordes av dyrare märken. Farangen insåg att skiljelinjen i flaskhögen hade uppstått då han började att skicka pengar till familjen!
Till sist. Alla mina åsikter är klart generaliserade och jag vill inte såra eller förolämpa någon på forumet. Var och en får ta sitt eget beslut i denna fråga.
Med Vänlig Hälsning.
Luttrad.
