Jag tycker jag känner igen mig på dina bilder:
När ni passerade The Mall i Korat passerade ni även ca 1 km. från vårt hus.
Hej Stickan,
Det var trevliga bilder, men ni kanske är i Khao Yai ofta? För mig var det första gången.
Templet i Sikhiu har jag i och för sig sett som hastigast en gång tidigare, men då var det för mörkt för att ta några bilder från bilen.
Någon gång kanske vi dock stannar till och ser litet närmare på det.
Om du håller till i Korat så kanske vi kan ses någon gång? Jag är i Thailand drygt två månader denna gång, men i mitten av oktober skall vi nog ut på en resa tillsammans, troligen till Beijing och något ställe till i Kina.
/Mikael
Dagen efter vi hade kommit hem till Krasang (onsdag 29 aug) tog vi det rätt lugnt, eftersom Kan hade bett om en extra dag ledigt, men på eftermiddagen åkte vi till Khao Kradong Forest Park i Buriram, för att titta på den Buddha-staty som finns längst uppe på berget och som jag sett att Luke the Drifter besökt tidigare.
Först några bilder från normal marknivå.
Det finns en liten sjö nedanför berget, som tydligen egentligenär en vulkankrater. Man kunde hyra trampbåtar och ge sig ut på en tur på vattnet om man ville.
Man kunde också bara sitta och ta det lugnt på en bänk eller i en hammock vid vattnet.
Sedan gick vi mot trappan upp till Buddha-statyn. Vid foten av trappan fanns det försäljning av mat och dryck och litet annat.
Här är vi på väg att börja vår vandring uppför den långa trappan.
En litet närmare bild, där jag också fått på mig solglasögonen.
Så här såg det ut när vi hade kommit en bit, men det var fortfarande ganska långt kvar.
Så här såg det ut nedåt från samma ställe. Som ni ser har vi redan gått en bra bit.
Kan med paraply mot solen kämpar uppför trappan.
Här har vi äntligen kommit ända upp.
Kan var trött och behövde vila så fort vi kommit fram.
Jag satte mig också ned en kort stund innan jag gick vidare och tog litet bilder där uppe.
Det kommer mera...
Efter en kort vila gick jag runt uppe på toppen och tittade på utsikten, samt tog litet bilder.
Först tog jag några bilder kring där vi satt.
Sedan började jag gå runt litet.
Några bilder på Buddha-statyn.
Några bilder på utsikten över Buriram.
Här är en annan väg ned till den lilla sjön på marknivån, som alltså egentligen är en vulkankrater. Vi tog dock trappan ned igen.
Förra lördagen (1:a sept) var vi i Surin och badade.
Först några bilder på mig och Biby vid bassängkanten.
Kan satt nästan hela tiden på en bänk och tittade på oss. Efter mycket tjat från både mig och Biby hoppade hon till slut i vattnet hon också, men det blev inga bilder på det.
Som avslutning några bilder på mig och Biby (separat) i vattnet.
Förra söndagen (2:a sept) var jag med Kan till skolan på kvällen för att hjälpa till med förberedelserna inför den granskning som de skulle bli utsatta för dagen därpå. Varje lärare skulle då sätta upp representativa bilder från sin undervisning på sin anslagstavla utanför klassrummet, samt på ytterligare några utvalda ställen. I det rum där lärarna brukar ha sina möten och där Kan ibland brukar ha lektioner där hon visar bilder och/eller spelar musik hade man lagt upp olika läroplaner och annat material som producerats av lärarna och i några fall också av eleverna.
Bland materialet på detta bord ligger bland annat också en broschyr som Kan gjort, med många bilder där jag är med, dels där jag hjälper till med undervisningen på olika sätt och dels där jag är med och hälsar på hemma hos några av eleverna.
Det här är illustrerade berättelser som gjorts av elever.
Även det som är gömt under plasten på denna bild har gjorts av elever. Det är litet svårt att se vad det är, men det är en fantastiskt fin skulptur i lera, gjord av några 14-15-åringar, med litet hjälp av läraren, som har belönats flera gånger.
Nedan några bilder på handtryckta T-shirts, som också gjorts av elever.
Ett nytt organisationsschema hade satts upp på den gröna filttavlan.
Frun är med på två ställen i detta schema.
Dels i mitten av denna bild.
Och dels i mitten till höger i den vänstra av de två delschemana nedan.
Det hade också satts upp bilder som visade vilka lärare och elever som fått utmärkelser på regional eller nationell nivå.
Det är alltså konstläraren som är överst på bilden nedan. Jag (och förstås Kan) har nu blivit hembjuden till honom, vilket jag tror blir väldigt intressant.
Några av de viktigare sportpriserna som skolan har erövrat, främst vid de årliga sportdagarna i Krasang.
Här visas också några av de regionala sportpriser som skolan har erövrat, främst i volleyboll.
Dagen efter vi hade kommit hem till Krasang (onsdag 29 aug) tog vi det rätt lugnt, eftersom Kan hade bett om en extra dag ledigt, men på eftermiddagen åkte vi till Khao Kradong Forest Park i Buriram, för att titta på den Buddha-staty som finns längst uppe på berget och som jag sett att Luke the Drifter besökt tidigare.
Först några bilder från normal marknivå.
Det finns en liten sjö nedanför berget, som tydligen egentligenär en vulkankrater. Man kunde hyra trampbåtar och ge sig ut på en tur på vattnet om man ville.
Man kunde också bara sitta och ta det lugnt på en bänk eller i en hammock vid vattnet.
Sedan gick vi mot trappan upp till Buddha-statyn. Vid foten av trappan fanns det försäljning av mat och dryck och litet annat.
Här är vi på väg att börja vår vandring uppför den långa trappan.
En litet närmare bild, där jag också fått på mig solglasögonen.
Så här såg det ut när vi hade kommit en bit, men det var fortfarande ganska långt kvar.
Så här såg det ut nedåt från samma ställe. Som ni ser har vi redan gått en bra bit.
Kan med paraply mot solen kämpar uppför trappan.
Här har vi äntligen kommit ända upp.
Kan var trött och behövde vila så fort vi kommit fram.
Jag satte mig också ned en kort stund innan jag gick vidare och tog litet bilder där uppe.
Det kommer mera...
Hur många trappsteg?
Vore det inte bättre med prov som rättas av andra än dom
lokala lärarna, för att se om eleverna har lärt sej något ?
Eller är det bara ett jippo för att lärarna skall glänsa ?
Hur många trappsteg?
Hej acdc,
Tyvärr har jag ingen aning, men många är det!
Vet du själv?
/Mikael
Vore det inte bättre med prov som rättas av andra än dom
lokala lärarna, för att se om eleverna har lärt sej något ?
Eller är det bara ett jippo för att lärarna skall glänsa ?
Hej Khemmarat,
Syftet med granskningen är inte att lärarna skall glänsa, utan att inspektörerna skall bli tillräckligt nöjda för att inte nedgradera skolan eller dess rektor, men visst kan jag hålla med om att det borde kunna göras på något annat sätt.
Eleverna har för övrigt redan centrala prov i de viktigaste ämnena åtminstone en gång om året, eller kanske till och med varje termin och dessa prov rättas inte av de lokala lärarna.
/Mikael
Efter middagen var det mörkt, men vi tog en promenad längs Donau och tittade på de upplysta sevärdheterna kring floden.
Första bilden visar Biby och Kan vid statyn "The little princess" av László Marton. Jag tycker att Biby härmar statyns min väldigt bra.
Nedan några nattbilder av Buda-slottet, som jag tycker är väldigt vackert.
De två bilderna nedan togs vid mitt besök i juli förra året.
Här ser man Kedjebron med Mattiaskyrkan uppe på höjden.
Här syns Elisabet-bron och frihetsstatyn vid citadellet på Gellertberget.
Ytterligare en bild på Kedjebron och Mattiaskyran.
Biby vid ett blomsterarrangemang nära floden.
En staty i en park nära floden.
Några bilder från Kedjebron, som vi gick över för att komma till Buda-sidan.
Vi tog bergbanan upp till Buda-slottet. Nedan visas några bilder utanför dalstationen för bergbanan.
Jag och Biby framför bergbanetåget.
Några nattbilder uppifrån Buda-slottet. Först en bild på parlamentet, som är ett av Europas största.
Kedjebron.
Till sist några bilder från Buda-slottet och kringliggande byggnader.
Nice pics, där har man rantat runt 1998 och 1999 i samband med Formel 1. Gulashen var sjukt god!
I torsdags förmiddag (6 sept) var jag med Kan till en annan skola, Anubaan Krasang, där det hölls tävlingar i olika skolämnen. Det var tex tävlingar i att hålla tal och berätta sedelärande historier, både på Thai och engelska. Alfapet (scrabble) var en annan gren som jag såg och det fanns säkert tävlingar i matematik och andra ämnen också.
Kan var, tillsammans med tre lärare från andra skolor, med i juryn (kommittén) som utsåg pristagarna när det gällde att hålla tal och berätta sedelärande historier på engelska. Jag fick dock också sitta med och lyssna på talen och berättelserna och jurymedlemmarna bad därefter om mina synpunkter och rangordnade också deltagarna enligt vad jag sa. I och för sig så var det inte så svårt att bestämma vilka som var bäst samt två och trea, utom i ett fall, där den som slutligen vann enligt mig hade ett ganska dåligt uttal, som gjorde att det var svårt att höra vad han sa, men han pratade å andra sidan med ett bra "flyt", utan att staka sig det minsta. Den som blev tvåa (Kans student Sunitha) hade mycket bättre uttal, men verkade å andra sidan väldigt nervös och stakade sig en hel del. Jag hoppas att det inte var mitt fel.
Här är vinnaren i den engelska talartävlingen till höger. Han får därmed chansen att representera skolan i regionsfinalen för nordöstra Thailand litet senare, men med tanke på problemet med uttalet lär han få svårt där.
Kan med sin student Sunitha, som blev tvåa.
Flickan till vänster (med glasögon) vann den sedelärande berättartävlingen för mellanstadiet. Hon berättade sin historia på ett väldigt trevligt sätt, med både bra uttal och bra flyt, så hon kan nog ha en bra chans även i regionsfinalen.
Nedan en bild från tävlingen i alfapet (Scrabble), där man tydligen tävlade i tvåmannalag, utom killen näst längst upp till höger, som verkade vara ensam i sitt lag. Det gällde alltså att skapa så många poänggivande engelska ord som möjligt av de bokstäver man drog från en liten säck/påse.
Därefter några bilder från förskolegruppens berättartävling på Thai. Jag förstod i och för sig inte vad de sa, men det kändes ändå som om jag visste att representanten från Kans skola skulle vinna, trots att jag bara såg och hörde de två första deltagarna av sex.
Här sitter fem av deltagarna och väntar på att registrera sig, medan en har börjat prata med dem som håller i tävlingen.
Här har alla sex deltagarna ställt sig i registreringskön. Det drogs sedan lott om i vilken ordning de skulle berätta sina historier.
Den här flickan var först ut, med sin berättelse om en ko och en kalv som mötte en tiger. Notera att på golvet ligger det utklippta och målade ko- och kalvfigurer, samt ett målat tigerhuvud i papper. Dessa använde hon sedan för att illustrera berättelsen. Notera också den fina målade bakgrunden, som de gjort på hennes skola.
Här ser man hur hun har satt på sig tigerhuvudet och rör på kofiguren för att visa vad hon berättar.
Sedan var det alltså flickan från Kans skolas tur att berätta, vilket hon gjorde med fart och fläkt. Den första flickan var inte alls dålig (men litet tystlåten), men den här var det ordentlig fart på, utan att det blev stressigt. Jag var därför ganska säker på att hon skulle vinna, vilket också stämde. Även här kan man notera den fina bakgrunden som några av de äldre eleverna på skolan har målat. Blomlådorna ser också fina ut, även om blommorna inte är äkta.
Här är vinnaren med den lärare som är hennes mentor och coach. Den här eleven kommer säkert också att göra bra ifrån sig vid regionsfinalen senare.
Här kommer några ytterligare bilder tagna i samband med tävlingen på Anubaan Krasang.
På bottenvåningen i denna byggnad hölls tävlingarna i engelska, inklusive alfapet-tävlingen.
Det här är övervåningen på samma byggnad.
En bild på gatan utanför byggnaden, där lärarna har parkerat sina bilar. Notera att de flesta har ganska fina bilar.
Kan på väg till ett möte med de övriga jury/kommittémedlemmarna innan tävlingen startade.
En byggnad intill, där det hölls någon annan typ av tävling.
Jag vet inte riktigt vad de här flickorna skulle tävla i, men med tanke på klädseln verkar det vara gymnastik eller dans.
Några flickor som busar litet mellan husen.
En annan byggnad som jag antar att det också hölls tävlingar i.
Logga in för att svara.