Tack för att du visade upp huset.
Gediget, snyggt och genomtänkt!
Mvh
Amja
Tack för att du visade upp huset.
Gediget, snyggt och genomtänkt!
Mvh
Amja
Idag åkte vi till Buriram före lunch, för att köpa biljetter till kvällens fotbollsmatch och för att hämta två klänningar/dresser åt Kan, som sömmerskan Tai sytt färdigt.
Först blev det en bild med Biby på altanräcket. Hon stannade för övrigt i Krasang, för att leka med sin småkusin Mimi.
Den här barntransporten körde vi om på vägen till Buriram.
När vi kom till Buriram åkte vi först till I-Mobile Stadium för att köpa biljetterna till matchen.
Det visade sig då att det var en Futsal-turnering utanför arenan, så jag tog några bilder på det.
Det pågick två matcher samtidigt och här har det blivit paus i den ena.
Det var rätt varmt idag (42 grader enligt min I-Phone app), så alla trängdes i skuggan när det blev paus.
De lag som inte spelade för tillfället satt i skuggan under palmerna och vilade.
Vi åkte sedan till sömmerskan Tai, där vi åkte litet fel och fick sällskap av fyra hästar på den smala vägen.
Här provar Kan de två nya dressarna som Tai sytt färdigt.
Sedan åt jag lunch (en Hawaii-pizza) på Pizzeria Roma, nära järnvägsstationen.
Kan var också med, men drack bara en läsk. Hon åt sedan sin lunch när vi kom tillbaka till Krasang.
Efter lunchen på Pizzeria Roma åkte vi tillbaka till Krasang, där det var meningen att Kan skulle äta Mi Yam tillsammans med sin syster Toy, som dock hade blivit upptagen.
Istället fick hon äta sin lunch tillsammans med Biby, som hade glömt att köpa nudelsoppa hos moster Tukta.
Själv blev jag skjutsad till Krasang Guesthouse, där jag tittade på rugby och pratade litet med den Nya Zeeländske ägaren Phil och ett par brittiska gäster.
Efter drygt 20 minuter kom Kan och Biby och hämtade mig och sedan åkte vi till Buriram igen.
Eftersom det var ganska lång tid kvar till matchen så tyckte jag att vi kunde åka till Gokart-banan.
Det blev dock bara jag som körde denna gång och jag var dessutom alldeles ensam på banan.
Det kostade 100 THB att köra 4 minuter, vilket jag tyckte var helt OK. Jag nöjde mig dock med 4 minuters körning.
Jag tog några bilder före och efter körningen och Biby tog några bilder på mig när jag körde.
Så här såg det ut när vi kom in på området.
Här ser man öppettiderna: 10-18 varje dag, utom fredag och lördag, då det är öppet till 22.
Nedan några bilder på min körning. På första bilden syns också namnet på banan.
Här har jag saktat in för att vinka till fotografen Biby.
Det var den här bilen jag körde. Den var väldigt tung att styra och bromsarna var inte särskilt bra.
Sitsen var dessutom litet trasig på vänster sida, så jag skar mig litet på pekfingret när jag satte mig.
De här killarna höll i det hela.
Till sist jag och Biby framför bilen som jag körde.
Räknar jag rätt så blev det över $45 för att komma in i Kambodja, jag betalade $30 sist för ett 30 dagars Turist-visum.
Dom är bra på att ta lite extra. $15 är ju en hotellnatt i Phnom penh på ett hyfsat hotell.
Räkstället såg ju jäkligt trevligt ut.
Tack miked58.
Trevliga bilder mm.
Efter gokarten åkte vi till arenan för att parkera bilen.
Här kan man se hur långt de har hunnit på det nya shoppingcentret alldeles utanför fotbollsstadion.
Jag tog också några bilder kring fontänen utanför arenan.
Här kan man se hur många av Futsal-spelarna vilar under palmerna mellan matcherna.
Jag gick också ut mot vägen för att ta några bilder.
Kan och Biby framför arenan.
Den här killen tog bilder på oss, så vi kommer kanske med i något galleri på Buriram Uniteds hemsida.
En av motorcyklarna i Yamahas reklamuppställning.
Här är barnen som skall gå in tillsammans med spelarna på väg in i arenan, en halvtimme innan matchen.
Några bilder inifrån själva arenan innan matchen började.
Ca 20 minuter innan matchstart springer barnen som kom in tillsammans med spelarna över till supportrarna på andra sidan.
Strax därefter samlas även Burirams uppvärmande spelare där.
Därefter kommer spelarna och barnen tillbaka tillsammans.
Före matchen fick brasilianaren Diogo pris som månadens spelare.
Här har båda lagen ställt upp tillsammans, med ligans och lagens flaggor bakom.
Den stora Thunder Castle-flaggan med Buriramsymbolen vandrar över västra läktaren.
Här har lagen ställt upp för att sjunga nationalsången.
Under nationalsången visas bilder på kungen och hans familj på storbildsskärmen.
Sedan blev det som vanligt lagfoton, med barnen.
Därefter var det dags för barnen att lämna arenan.
Båda lagen samlades i ring strax innan avspark. På den första bilden är det Burirams spelare och på den andra är det Osotspas.
Till sist en bild på gästernas åskådarsektion, som denna gång nte är så välfylld.
Några bilder från matchen mot Osotspa FC.
Först var det avspark.
En av backarna i Osotspa blev tillfälligt skadad.
Här är det Burirams brasilianske anfallare Diogo som blivit tillfälligt skadad.
Här har en av Osotspas spelare just blivit varnad.
En av Osotspas spelare ligger på marken.
Här har Buriram fått en straff, som den Venezuelanske backen Tunez förvaltar på bästa sätt. 1-0 till Buriram.
Här firar Burirams spelare 1-0-målet.
Strax därefter var det dags för halvtidsvila.
Några bilder från pausuppehållet.
Kan och Biby på läktaren strax innan andra halvlek skulle börja.
Avspark för andra halvlek.
Här har målskytten Tunez skadat sig och måste avbryta matchen. Han är faktiskt fortfarande skadad litet drygt två veckor senare.
Här leds Tunez av planen.
Här har det just varit ett stort bråk på planen, efter att en av Osotspas spelare sparkat en liggande Buriram-spelare, varefter särskilt Diogo blev jättearg.
Jag var säker på att det skulle leda till minst två varningar och kanske även utvisningar, men det blev faktiskt ingenting av det hela. Fega domare!
Här ligger en Osotspa-spelare på marken igen.
Osotspa tog faktiskt över spelet ett tag i mitten av andra halvlek och fick även in ett kvitteringsmål till 1-1.
Med en kvart kvar gjorde Buriram 2-1, vilket också blev slutresultatet.
En av de sista sakerna som hände i matchen var att en Osotspa-spelare blev skadad (kramp?) och byttes ut.
Här har matchen tagit slut.
Efter matchen åt vi middag på Muang Pizza. Jag åt en vegetarisk pizza, som Kan också smakade på.
Nästa dag (5 juli) kom Kans syster Tik på besök från Khon Kaen.
Tik hade med sig en hel del Durian till Kan, hennes mamma och systrarna Toy och Tukta.
Systrarna satt och pratade nästan hela dagen. Bilderna nedan togs flera timmar senare, när jag kommit tillbaka från en annan aktivitet. Då var även systern Toy med.
När systrarna satt och pratade hela dagen åkte jag till Krasang Guest House och spelade Trivial Pursuit med den Nya Zeeländsk ägaren (Jimmy) och två engelsmän (David och Mickey).
Jag tog först några bilder på stället innan vi började spela. De två första bilderna visar parkeringen, där jag ställde min moppe.
Några bilder från vägen mot huvudbyggnaden.
Det finns ett antal mindre hus och lägenheter att hyra.
Skylten på framsidan var litet blekt, men man kan i alla fall se både telefonnummer och adressen till deras Facebook-sida.
Vid sidan om huvudbyggnaden finns en liten damm.
Huvudbyggnaden är rakt fram och till höger satt vi sedan och spelade.
Själva spelandet var ganska svårt, då spelet var från England och hade ganska många lokalt orienterade engelska frågor.
Spelet var dessutom mer än 20 år gammalt, vilket man måste ta hänsyn till när man svarade. Phil var dock jätteduktig, men han hade säkert sett många av frågorna tidigare. De andra två var också ganska duktiga, men jag kunde också svara på en del frågor. Vi spelade två omgångar, med olika indelningar i tvåmannalag och jag var i det förlorande laget båda gångerna. Jag fick dock inte chansen att spela tillsammans med Phil.
Dagen därpå (6 juli) ville Kan först ta några bilder inne i huset.
Därefter åkte vi och hälsade på en gammal kollega som hade fått cancer och troligen bara hade några månader kvar att leva.
Jag tog inga bilder på henne eftersom det kändes för känsligt. Hon var väldigt smal, men såg trots allt ganska bra ut för att vara döende.
Innan vi gick in tog jag dock en bild på huset utifrån.
Hon hade dessutom en man från Nya Zeeland, som var pensionär och hade MS. Jag pratade en del med honom när han kom hem ett tag efter att vi kommit dit.
Han var förstås väldigt ledsen över fruns situation, men han var i alla fall glad att hon har ordnat så att han kan bo kvar där så länge han vill.
På kvällen gick vi sedan på begravningen av pappan till en av Kans bästa vänner.
Hennes pappa hade stort inflytande i Buriram, så det var många som kom till begravningen, särskilt på den mer officiella tillställningen dagen därpå, som dock vi inte gick på.
Jag tog några bilder inne i lokalen där ett antal munkar satt och mässade.
Jag tog sedan några bilder utanför templet där ceremonin hölls.
Kan och Biby vid det bord där vi satt under mässandet.
Några poliser som var inbjudna.
Kans syster Toy (2:a från vänster) och några kollegor, med Biby och Kan bakom.
Här är det jag och Biby som står bakom och Kan som tar bilden.
Slutligen Biby med några av de yngre kollegorna. Hon till höger har jag tidigare presenterat i Dagens tjej och hon vill gärna få tag på en svensk (västerländsk) man.
Nästa dag (7 juli) ville Kan ta bilder inomhus igen, då hon inte var riktigt nöjd med dem som togs dagen innan.
Denna gång fick även Biby vara med.
Litet senare åkte vi och hälsade på systersonen Jay, för att Biby skulle få träffa sin småkusin Nong Gan. Jays nya fru är tandläkare och Jay har hjälpt till att fixa hennes klinik i Buriram.
Vi lämnade Biby med Jay och Nong Gan, för att åka och handla litet. När vi sedan skulle hämta Biby hade Jay tagit med henne på en restaurang, dit vi åkte för att hämta henne.
Jag och Kan hade redan ätit, men Kan pratade en del med Jay och hans fru medan de åt.
Logga in för att svara.