Kan hade sedan tänkt att äta litet "sydmat" (från södra Thailand) på vägen till Buriram, men vi var ganska sena, så de hade redan stängt.
När vi kom till Buriram hade hon tänkt att fixa ett nytt körkort, men det var tydligen inte möjligt, eftersom det gamla var giltigt i mer än 3 månader till.
Tjejen som satt i receptionen svarade tydligen också på ett väldigt oartigt sätt, som om hon såg ned på Kan för att hon kom med en "farang", så Kan blev jättearg och skällde ut henne och sa att hon minnsann var lärare och inte från någon bar och att hon skulle prata med hennes chef om det, vilket hon också gjorde senare. Tjejen bad då om ursäkt, men Kan var inte riktigt nöjd ändå.
När Kan senare pratade med hennes chef fick hon dock inte det stöd hon hade hoppats på, så hon skällde ut honom också och ville prata med hans chef, som dock inte var där.
Reaktionen från Kans sida var väl litet överdriven, men en förklaring är att hon inte hade ätit någon lunch ännu och klockan var redan 15:30.

Efter besöket på Land Transport-kontoret så åt Kan och Biby lunch på restaurang Tummour i BRY Complex.

De säljer Honda-motorcyklar där, men jag såg inga kunder när vi var där.

Det finns också ett trevligt hembageri.


Sedan åkte vi för att hälsa på pappan till en av Kans bästa kompisar, som låg på sjukhuset.
Han hade också fått blodförgiftning, som jag tidigare hade, men hans tillstånd var litet värre, eftersom han också hade diabetes.
Vi kunde dock inte prata med honom, eftersom han sov eller var nersövd när vi kom. Vi träffade dock hans fru, som var gammal lärarinna och vi träffade också Kans kompis' syskon och en vän, men kompisen var förhindrad pga jobbet.
Frun berättade också att de var beredda på att han inte skulle överleva, då han redan hade legat på sjukhuset ganska länge.
Innan vi gick till sjukhuset köpte vi några fina plastblommor hos en annan fd lärare, som hade öppnat en butik för sådant för några år sedan.








