Ja då har jag satt mig till ro på sodaaltanen i obygden igen 
efter cirka 12 timmars bussresa, 12 timmars Bangkokvisit
och en natts sömn
. Lämnade obygden 16:30 i Onsdags eftermiddag och anlände Mochit i Bangkok vid 5-tiden på morgonen, taxi in till Nanakvarteren och vänta på att ambassaden skulle öppna, fy faan vilket ställe, det drällde av kloakråttor stora som katter som rotade bland soporna. Fick även många erbjudanden om både det ena och det andra, mest av negresser men jag avstod, dock inte för att de var negresser.
Så jag gick in i Pacific Placebyggnadnaden där ambassaden ligger läste i en bok och pratade med andra svenskar som också var där och väntade på att ambassaden öppnade.
Men jag tar det från början.
Lämnade busstationen och alltiallobutiken i Chai buri en grannby
I denna farkost.
Resenären.
I Chai Buri fanns även en liten restaurang men där gick det ju inte att äta
utan vid första stoppet ja då skulle det givetvis äta, faan vad sånt irriterar mig, lika så när bussen ska tankas och kollas, det ska ju göras innan avfärd.
Mitt i natten var det även mat till oss resenärer.
Hamnade till slut här där passet skulle fixas vilket tog 1 timma, hade jag vetat att det gick så smidigt så hade jag nog flygit tur och retur.
Först besök på ambassaden, fylla i en blanket, få en räkning på 5400 Baht som passet kostar men det är ju beroende av valutkursen, ta hissen ner betala på en bank tillbaka till ambasaden lämna kvittot att jag betalt, fotograferas, skriva på och lämna fingeravtryck.
Besök oss:
20 våningen, One Pacific Place
140 Sukhumvit Road,
mellan soi 4 och soi 6
Gick sedan till Nana drog 3 sodavatten, en sodabar skulle man ha, 90 Baht styck, knappt 2 soda så är en hel back (24 stycken) betald.
Satt och pratade med en trevlig värdinna cirka 2 timmar och tog lite foton.
Att det bara fungerar.
Till detta populära ställe gick jag inte och har aldrig varit där heller.
Ätas måste det.
Dessa ska ju också få in sitt levebröd.
.
Undrar vad detta rör sig om eller det kanske rör sig.
Till synes 2 vilsna blondiner som stod och pekade och gestikulerade.
Måste säga att denna mackapär stod strategiskt placerad vid ingången till Nana Plaza.
Hux flux har hamnat på Don Muang och väntar på att få borda denna luftfågel som ska ta mig hem till obygden.
Rubbet för denna resa kostade 10300 Baht.
Och det var det hela för denna gång.
, satt där dock mellan cirka 12:00-14:00 och drack 3 soda
.
