Varför bryta en gammal och bra tradition?
I sydöstra asien har dockteater väldigt gamla anor och vissa av de riktigt gamla föreställningarna körs fortfarande.
T.ex den som bilden nedan visar från The Hanoi Water Puppet Theater som är en 1000-årig tradition.
Kineserna, som ju har sin klassiska Kinesiska teater, tog naturligtvis med sig sin kultur när de emmigrerade till Thailand och man kan t.o.m se dessa under kinesiska högtider i olika städer runt om på landsbygden. Nedan en bild från november 2005 jag tog i Prasat. (Lägg märke till de röda fotfolkssoldaterna.. 
)
Med tanke på den kulturella bakgrunden hos kineserna i Thailand är det därför inte så konstigt att dagens moderna teater blir ett hopkok (eller salig blandning som vissa skulle kalla det) av både nytt och gammalt, thailändskt och kinesiskt.
Därför tycker jag att alla här är lite taskiga mot regeringen Yingluck. En dockteater är faktiskt rätt komplicerad och det blir lätt rätt många trådar att hålla reda på. Och håller man inte tungan rätt i mun så blir situationen rätt tilltrasslad. Bättre då att vara tyst. 
Nickedockan kan ju inte hjälpa att hon inte har en aning om det mesta och har ju en viss startsträcka i de flesta frågor innan hon kan ta beslut. Hon valdes ju självklart till huvudperson i dockteatern för sina kvalifikationer men bland dem kan man ju inte förvänta sig att politisk handlingskraft, eller handlingskraft över huvudtaget, ingår. Det är ju för böveln en dockteater vi pratar om.
Teaterägaren själv, den duktige dramaturgen Thaksin, har ju lång vana av föreställningar sedan sina första stapplande steg inom biografvärlden. Och att använda sig av dockor som ställföreträdare var han inne på redan 2001 när konstitutionsdomstolen så när tog tillbaka hans Oscar för bästa manuscript under valet 2001.
Så ge gärna Thaksins nyaste docka lite tid. Och hav förbarmande med att det inte är lätt att dra i trådar hela vägen från Dubai.
även om man har väldigt långa fringrar.
Det blir nog bra till slut iaf ska ni se.
? 