Sangwai!
Det har prackats ner mycket på mig och min påstådda värld inom kokoknöten där jag inte ser längre än till närmsta bar, vilket ju i och för sig inte är det sämsta, men kan man inte lika gärna säga att dessa herrar i 50-60 års åldern ochså sitter i sina kokosnötter och ser längre än kärleken räcker.
Dessa förälskade gubbar är tom mer fångade och inskränkta än vad jag är.
Jag har i alla fall friheten att ta mig ett lösnummer då och då och behöver inte krypa eller ändra mina åsikter för att blidka lilla darlingen.
Dessutom slipper jag den ekonomiska press det innebär att skicka de där 15.20000 bahten till familjen varje månad och pressas till att köpa hus för miljoner baht.
Det har nämnts i vissa trådar av vissa gnällspikar att jag skulle vara avundsjuk för att jag inte får kärlek, värme, närhet och ömhet som ett förhållande ger.
Men jag undrar ibland om inte vissa gifta gubbs är avundsjuka på mig istället.
BTT
) och ser på vad som finns kvar efter ett år i form av materiellt værde och penninga værde, så tror jag (inte fakta) att Ingvar har mer æn 1 miljon till skilnad från min frus familj som troligtvis har 0 kr och dessutom inte några ægodelar av værde.
han läser gärna högt ur feministbiblen och förfasar sig över det faktum att en 25 årig tjej kan bli förälskad i en man 50+... hehe visst är det gott att slippa dras med moral oket. 
