Själv är jag livrädd för ormar(inte svenska)och att ingripa finns inte på kartan för mig,om det inte gäller skrika och kasta grejor på den och hoppas den försvinner.I vår by har jag aldrig sett nån orm(tur det)men det beror nog på att byborna älskar orm till föda och jag aldrig varit vaken när de har synts till.Råttor däremot har jag sett(stora som taxar)och dom kan oxå ställa till det.Vi har ett låst rum i huset(för att få ha grejor ifred)och där har småråttorna haft kalas många gånger.Till saken hör att svärmor är buddist och då får man inte döda nåt levande så jag tror hon klappar kräken och föder dom,hon försöker iaf, inte bli av med dom till min stora förtret.
Jag skiter på mig bara jag ser en orm på tvn så jag skulle nog springa iväg jävligt snabbt om jag sprang på en orm i hembyn.
Som tur är så finns det väl inga svarta mambor i Thailand som jagar en.
Jag såg ett program om just denna ytterst otrevliga varelse.
Den gick upp som en kobra och "sprang" efter människor och var ytterst aggressiv.
En spottkobra är väl inte heller någon höjdare att springa på.
BTT
