Organdonation

13 minuter sedan, skrev Amigo:

Ännu en korrigering, KAARESUVANTO heter stället i norrland. 😳

Det här får nog Fritz reda ut. När jag googlar får jag det till att det ligger i Finland, finska Lappland.

18 minuter sedan, skrev Jive:

Det här får nog Fritz reda ut. När jag googlar får jag det till att det ligger i Finland, finska Lappland.

Juh, det är nog bättre så. Det heter nog så på båda sidor? Enl. Googlemaps iallafall. Kanske Karesuvando på svenska/samiska. Kan även heta t.om Kiruna på dessa trakter, det är vida vyer där uppe.

1 timme sedan, skrev Amigo:

Juh, det är nog bättre så. Det heter nog så på båda sidor? Enl. Googlemaps iallafall. Kanske Karesuvando på svenska/samiska. Kan även heta t.om Kiruna på dessa trakter, det är vida vyer där uppe.

Byn heter Kaaresuvanto på den Finska sidan älven och Karesuando på den Svenska. På samiska heter den  Gárasavvon. Avståndet till Kiruna är 84,4 km.

Googlemästaren Fritz

2 timmar sedan, skrev Amigo:

Ännu en korrigering, KAARESUVANTO heter stället i norrland. 😳

Där var jag å tankade 2001 i augusti flygfän som f-n 55555

On 12/16/2019 at 6:58 PM, Amigo said:

I mitt fall var det så att jag insjuknade först i reumatism (primärt Sjögrens syndrom) för ca 10 år sedan och sekundärt sjudom blev lugnfibros. I början hade jag inte särkskild mycket besvär mer än att blev andfådd i trapporna o kunde inte springa eller göra annat ansträngande. Sjögren var besvärligare i början. Kunde tex inte hålla handverktyg mer än två tre minuter o jobbade som ventilationsmöntör till slutet på 2009. Jag hade ju eget åkeri tom 2005 och efter det körde jag ett tag sopbil i Stockholm o sen jobbade jag på bygget ett tag.  Tiden gick o så småningom blev jag sämre o sämre men trots vetskapen om ev transplantation strök man tanken undan o försökte klara sig så gott det bara gick. Men som med allt annat man ska ledsna totalt innan man kan erkänna att man har "förlorat" kampen. Det som fick min bägare rinna över var när jag kom från Thailand o var på väg till pendeltåget i Märsta med ett par reseväskor men trots att det var inte mer än 5 m till dörren så var jag tvungen att sätta mig när de ropade att tåget går, dörrarna stängs. Så missade den.

 

I verkligheten var jag mycket sämre än jag ville erkänna, och jag hade tid hos doctorn nästa dag o då bestämde jag ta upp ev transplantation med henne på lugn o allergi mottagningen på Karolinska i Solna. Hon sa bara att det var dags nu, bra att jag tar upp det själv för om man låter det gå så långt att läkaren tar upp det kanske man inte klarar sig under utredningstiden. Det blev en  massa utredningar o prover, hjärta, lungor, njurar, skelett, tänder o mer. Tror det var totalt 15 olika prover/tester o flera fick man genomgå två eller tillomed tre gånger. Enda som var emot var osteporos, de tyckte att min skelett var för svag fast värdena låg på gränsen till godkänt. Men till sist blev jag tillkallat till Göteborg ( lung-,hjärt o levertransplantationer görs bara i Lund o Sahlgrenska o alla 08:r hamnar till Göteborg) för sista utredning som varade i en vecka. I början av maj blev jag "listat" och trodde att det skulle ta ett till ett o ett halvt år innan det var min tur. Men så efter bara nån vecka ringde telefonen på onsdag morgon kl 09.10 o cordinatorn berättade att de har lungor till mig, är du frisk? Det var jag o om en timme kommer de hämtar Dig till flyget. Det är en nogrann logistik när det börjas, allt måste klaffa för det finns inte tid att spilla, lungor klarar ca 6 timmar utanför kroppen, hjärtat ännu kortare tid. Det dröjde lite mer än en timme, för planet skulle tankas o avgångstid var planerat kl 12.30 men det gick lyfta lite tidigare o vi landade i Landvetter ca 13,30 o med ilfart till Sahlgrenska dit vi anlände ca 14.00. Operation hade planerats börja kl 16.30. Klockan blev 16.30 o den blev 17 o så vidare o jag hann tänka att lungor matchade inte eller det var inte lämpliga eller defekta. Sånt händer ibland trots nogrann planering. Men de sa att man skulle börja kl  20 istället, de ville nog provköra lungorna i maskin först o rensa dem. Det blev försenat på den tiden också men halv nio kom de o sa att jag skulle duscha snabbt. 

 

Kl 21,00 rullades jag in på operation, det tog inte många minuter jag var nersövd, nästa gång minns jag när de väckte mig kl 08.00 nästa morgon. Fan jag hade kommit till TIVA (thorax intesiv vård avdelning) kl 06.00 och efter bara två timmar skulle jag upp på fötter med alla slangar o dräneringsrör Jag förstår att det är för att få kroppen igång efter att varit nersövt, men jobbigt var det. Själva operationen hade tagit 7 timmar o nersövd var jag i 11 timmar. Operationen hade gått utan problem men jag har inte mycket av minnesbilder av tiden efter jag väckts.

 

får återkomma sedan med fortsättningen.

Otroligt starkt att du orkat ta dig igenom allt detta.

Hoppas verkligen att allt går väl och att du mår bra idag.

On 2019-12-20 at 15:45, skrev Amigo:

Ännu en korrigering, KAARESUVANTO heter stället i norrland. 😳

Möjligtvis på den finska sidan. Karesuando heter det i sverige

On 2019-12-23 at 08:12, skrev Captain Morgan:

 

Otroligt starkt att du orkat ta dig igenom allt detta.

Hoppas verkligen att allt går väl och att du mår bra idag.

 

Tack, man är tvungen om man vill överleva! Fanns inte andra möjligheter. Allt har gått bra hittills iallafall.

On 2019-12-16 at 12:58, skrev Amigo:

Operationen hade gått utan problem men jag har inte mycket av minnesbilder av tiden efter jag väckts.

 

får återkomma sedan med fortsättningen.

Kortade citatet men låg kvar på TIVA (Thorax Intensiv Vård Avdelning) tre dagar om jag minns rätt, kopplat till telemetri av olika slag. Inga konstigheter o så småningom flyttades jag till en vanlig avdelining där jag låg två och en halv vecka. Under tiden fick jag kunskap om nytt liv, vilken mat man ska inte äta, vad kan man göra för att undvika avstöttning och andningsträning. Det är ett jäkla lärande att lära sig andas igen när man andats ytlig i flera år utan att kunna använda lungors hela kapasitet. Enliten avstöttning råkade jag under tiden men den sköttes undan lätt med medicin. Tror att sista veckan började ta mediciner via mun, hittills hade de injicerats. Köpa dosett o lära fylla på den rätt också.

OK nublev det inte mycket, kom en annan sak emellan o ska iväg nu, sorry Återkommer närj jag har bättre med tid.

Annat man fick lära var andingsövninngar och blåsa i PET som har en ingående hål om 5 mm och 3 mm för utanding, (andra bilden) och en annan inandingsgre j för att stärka o utvidga lungor.

Man skall göra ut-, och in andingsträning tre gånger om dagen men det har det inte blivit av, tyvärr fast tid har man för sitter hemma för det mesta o ugglar. Dumma jag, det erkänner jag. Lungor skulle öka i volym o kapasitet just genom dessa redskap. Nu har jag haft tur o operationen har lyckats till 100 % o kapasiteten har inte minskat i alla fall, utan utvecklingen var snabb i början för att sen minska men totalt har volymen ökat med 25 % som motsvarar ca en halv liter. Blåser även i en microspiro två ggn / dag och har nu ca 75 % av förväntat kapasitet som ligger runt 4-4,5 liter för en man i min åldern. Får väl börja jogga så småningom för att uppnå maximalt kapasitet. Har nu varit hemma i tre fyra veckor under juluppehållet o det var jobbigt att komma igång med träningen igen, har nu träningsvärk från igår efter ett pass på gymmet hos fysioterpin i Solna.

Hemresan gick bra, fick åka tåg och hade jäkligt ont i kroppen fortfarande, de hade av misstag beställt biljetten i 2. klass, för första året ska man undvika folkmassor o det är nog lite mer utrymme i 1. klassen? Roligt var det att jag bad av tågvärd hjälp med mina kassar o väskor men han tyckte att de såg så tunga ut att han vägrade lyfta upp dem i förvaringsfacket tågvagnen har i korridoren eller där man kliver på/ ut. Jag sa till honom att skulle jag göra det då, som har varit i en sån operation som lugntransplantation men han tyckte att det skulle ja minnsann göra själv så han slipper ryggskott. 5555 Det kom en trevlig tjej som hjälpte till med papperskassen som syns i förra inläggets bild på britsen. Den var inte så tung men rymmande, så det kanske verkade tyngre än i verkligheten? Det första jag gjorde hemma var att ringa hjälpmedelcentralen för att de skulle komma o plocka undan syrgaskonsentratoren o flytande syret, vad skönt att slippa se dem hemma.

20 minuter sedan, skrev Amigo:

Annat man fick lära var andingsövninngar och blåsa i PET som har en ingående hål om 5 mm och 3 mm för utanding, (andra bilden) och en annan inandingsgre j för att stärka o utvidga lungor.

 

Man skall göra ut-, och in andingsträning tre gånger om dagen men det har det inte blivit av, tyvärr fast tid har man för sitter hemma för det mesta o ugglar. Dumma jag, det erkänner jag. Lungor skulle öka i volym o kapasitet just genom dessa redskap. Nu har jag haft tur o operationen har lyckats till 100 % o kapasiteten har inte minskat i alla fall, utan utvecklingen var snabb i början för att sen minska men totalt har volymen ökat med 25 % som motsvarar ca en halv liter. Blåser även i en microspiro två ggn / dag och har nu ca 75 % av förväntat kapasitet som ligger runt 4-4,5 liter för en man i min åldern. Får väl börja jogga så småningom för att uppnå maximalt kapasitet. Har nu varit hemma i tre fyra veckor under juluppehållet o det var jobbigt att komma igång med träningen igen, har nu träningsvärk från igår efter ett pass på gymmet hos fysioterpin i Solna.

Hemresan gick bra, fick åka tåg och hade jäkligt ont i kroppen fortfarande, de hade av misstag beställt biljetten i 2. klass, för första året ska man undvika folkmassor o det är nog lite mer utrymme i 1. klassen? Roligt var det att jag bad av tågvärd hjälp med mina kassar o väskor men han tyckte att de såg så tunga ut att han vägrade lyfta upp dem i förvaringsfacket tågvagnen har i korridoren eller där man kliver på/ ut. Jag sa till honom att skulle jag göra det då, som har varit i en sån operation som lugntransplantation men han tyckte att det skulle ja minnsann göra själv så han slipper ryggskott. 5555 Det kom en trevlig tjej som hjälpte till med papperskassen som syns i förra inläggets bild på britsen. Den var inte så tung men rymmande, så det kanske verkade tyngre än i verkligheten? Det första jag gjorde hemma var att ringa hjälpmedelcentralen för att de skulle komma o plocka undan syrgaskonsentratoren o flytande syret, vad skönt att slippa se dem hemma.

 

Tyvärr får inte tågpersonalen lyfta väskor, man ska inte har mer än man klarar av själv.

Har själv fått rycka in och hjälpa medresenärer

Bra det löste sig för dig med hjälp.

Kämpa på och kom tillbaka i livet.

Mvh. Dollemon

16 minuter sedan, skrev Dolle:

Tyvärr får inte tågpersonalen lyfta väskor, man ska inte har mer än man klarar av själv.

Har själv fått rycka in och hjälpa medresenärer

Bra det löste sig för dig med hjälp.

Kämpa på och kom tillbaka i livet.

Mvh. Dollemon

Hade inte mer än jag klarade av själv, men det är lite jobbigt när man varit igenomskuren bara nån vecka innan.

Det som jag hade med mig var en liten ryggsäck med en bytes omgång kallingar och tablet etc Vet inte vad

pappkasse med mediciner vägde, kanske högst 3 kilo?  Ha det bra, och tack,

Jisses vilken resa.

Skönt att det går åt rätt håll, är ju liksom ingen litet ingrepp.

Hoppas allt fortsätter att flyta på.

Grym utveckling: Statistik för promenad, maj 2020 100 km totalt.

För exact ett år, 365 dagar sedan hade jag blivit nedsövd för lungtransplantation. Är så tacksam för givaren o läkarteamet och att rehbilteringen har löpt så bra under detta år. Ber till givaren o tänder ett ljus för att hedra.

Förra veckan var jag på ett års kontroll i Göteborg. I fyra dagar olika prov o test. Tisdag en massa blodprover för studie, ca 25 rör. Onsdag blåskontroll på fysiologiska avd, flera olika samt siktröngen. Träffa läkaren o sjuksköterskan. Otroligt vad mycket kunskap o kompetens finns i det huset. Torsdag var det njurfunktiontest med kontrast o andra prover. Fick dricka ett söt vätska o sen kollades efter 1 timme 2 timmar o fyra timmar hur det hade söndrats i njurarna. På fredag var dete bronkoskopi, nersövd lyckligtvis. Allt såg bra ut o det togs fyra biopsi, inga tecknen på kroniskt avstöttning. Det tas vätska också samtidigt när de kikar in med kamera i lungorna. Jobbigt att vakna, huvudvärk i två dagar, allmän kraftlöshet o kände mig verkligen sjuk. Så det var tur att jag ändrade hemresan till eftermiddag istället för 10.30.

Blev av med två sorts medicin o ett minskades med 2/3 så det var bra. Annars var läkaren mycket tveksam om jag ska resa till Thailand inom närmaste 6 månader, får skjuta upp till november eller december. Flickan håller på att fylla i uppehällstillståndet just nu o det är 9-12 månaders behandlingstid fn. Men det är bara att vänta. Nu är ju bilderna från fel ställe, det finns ett separat hus för transplantation o avd heter 139, tror jag var på väg för att "rökapå" ett inhalaton på en annan avd.