Tjena Minne,
Jag tycker ni gör rätt; om jag förstått rätt så har ni inga barn och då kan ett uppbrott från en stagnerad vardag egentligen aldrig vara fel. Skulle det visa sig att det inte funkar så blir ingen lidande och ni är åtminstone en erfarenhet rikare. Många vill bryta upp men få vågar och jag förstår det. De 5 åren mellan 21 och 26 gjorde jag FN-tjänst, ex-arbete i Afrika, flyttade till Stockholm, började jobba i Asien och flyttade till Thailand men nu när jag skulle vilja byta bana, kanske flytta till Sverige, är det betydligt svårare att ta språnget ut i det okända; man har det rätt bra samt en familj med rätt höga rörliga kostnader att försörja. .
Ni kommer förmodligen gå plus på livskvalitet men ska man vara lite trist så kommer ni, krasst ekonomiskt, med all säkerhet gå back på äventyret. Jag antar att ni är 40+ så ni kommer vara 45-50 när ni är klara med utbildningen och det är givetvis lite gammalt för en nyutexaminerad. Äventyret kostar 5 år av intjänade besparingar och pensionsavsättningar och det lär ni inte tjäna in på de år som återstår; oavsett om ni väljer att vara kvar i Thailand eller flyttar hem. De välbetalda expatsjobben är vikta för de som flyttar med sina företag till Thailand och för bra jobb inom thailändska företag krävs mångårig chefs/specialisterfarenhet från utlandet och framförallt en bra utbildning från väst och där väger inte Bangkok University särskilt tungt. Möjligheterna ligger i mindre utlandsägda thaibaserade företag eller att starta eget och då är det en gigantisk fördel att vara på plats och spendera tid i Thailand; vad, och ens om, ni pluggar, spelar då mindre roll. Det viktiga är personlighet, att synas och vara beredd på några hundår.
