Thai army says former PM Yingluck Shinawatra is in a "VIP facility", promises not to detain her for more than one week
Från https://twitter.com/hashtag/ThaiCoup?f=realtime&src=hash
Dom kan väl alltid skjutsa dom till något kasino. Där kan de hålla sig syslosatta i månader.
Thai army says former PM Yingluck Shinawatra is in a "VIP facility", promises not to detain her for more than one week
Låter som ett gisslandrama. Lillasystern är väl numera helt och hållet en privatperson så hur kan detta frihetsberövande motiveras?
Två flugor i en smäll? Skulle vara roligt att veta var kronprinsens söner befinner sig just nu. I alla fall ganska överraskande att kronprinsen inte är hemma under rådande omständigheter. Har han gett upp, bryr han sig inte eller helt enkelt bortmanövrerad?
Tack för länken i alla fall!
Låter som ett gisslandrama. Lillasystern är väl numera helt och hållet en privatperson så hur kan detta frihetsberövande motiveras?
Hon är väl fortfarande "caretaking" försvarsminister?
Hon är väl fortfarande "caretaking" försvarsminister?
Ok, undrar vilka arbetsuppgifter som ingår i det jobbet nuförtiden. Kul att se dig igen!
Ok, undrar vilka arbetsuppgifter som ingår i det jobbet nuförtiden
Sona för gamla brott 
Ok, undrar vilka arbetsuppgifter som ingår i det jobbet nuförtiden. Kul att se dig igen!
I hennes fall ingick troligtvis inga.
När t.o.m. Joint har börjat skriva igen så får väl även gamla gubben kåpa ihop nåt inlägg.
Kul att se att lille prinsen mår bra.
Jag har flugit hem till Thailand i eftermiddag och därmed haft tid att filosofera lite grann.
Redan innan nyheten om prinsens vistelseort hade jag avfärdat teorin om att pappa hade gått hädan, som vissa ventilerat. Ingen dålig teori i och för sig, men den faller ju platt nu. Prinsen skulle självklart packa sig hem till Thailand med blixtens hastighet i ett sådant läge. Men alldeles oavsett detta tycker jag att teorin hade sina brister redan innan.
Man kan säga vad man vill om Thailands militär, men dumma i huvet är dom inte. Tråkigt nog verkar de skarpaste hjärnorna hamna där, det hade kanske varit bättre om somliga politiker hade haft samma mentala kapacitet, men så är det nu en gång inte här i vårt kära Thailand.
Hela scenariot är mycket skickligt regisserat och utfört. Först ser man till att ta över säkerhetsarbetet från den största och elakaste busen av Yinglucks ministär (även om han redan var avpoletterad vid det laget) och så att säga återerövra våldsmonopolet. Klokt! När det är gjort och politikerna har lugnats ner och blivit lite mer fogliga sätter man dom öga mot öga och ser om man kan jämka lite med dom och få dom att spela boll igen. Hade det lyckats hade det varit briljant, men även om det inte gick vägen har man skaffat sig en liten gnutta legitimitet i alla fall - politikerna svek. När det misslyckas drämmer man till med den skarpa kuppen. Hårda tag i början men ändå inte orimligt strikt, för att se till att markera vem som bestämmer innan man - som jag tror och hoppas, lättar lite på trycket efterhand som man ser att inget går över styr.
Strategiskt sett briljant, det måste vem som helst erkänna, oavsett hur man känner för kuppen som sådan.
Hela det där scenariot är alldeles för långdraget för att innefatta ett visst signifikant dödsfall som motiv. Det gick alldeles för lång tid mellan det första steget och de följande för att inrymma den möjligheten.
Motivet då? Varför? Och varför just nu? Jag tror kanske vi kan ge militären lite mer humanitär cred än vad som framkommit. Man dödade inte demokratin, den var död, eller i alla fall dödssjuk, redan innan. I den mån den ens existerat här, alltså. Jag tror i stället att man såg ett mycket våldsamt scenario torna upp sig. Hittills har Suthep och hans clownerier varit rätt harmlösa för liv och lem, förutom röda huliganers sporadiska mordattacker mot sagda clownerier. När de röda började mobilisera, i sin besvikelse över att nickedockan Yuckling fick återgå till shopping på heltid, tillsammans med stora delar av ministären, kunde man inte se på längre -- helt enkelt! Det började stå för många liv på spel om dessa två grupper skulle drabbat samman i Bangkok, i tillägg till den materiella förödelse som garanterat skulle följa. Händelserna 2010 skulle nog framstå som konfirmationsläger i jämförelse.
När jag väl kommit dithän i mina funderingar så kan jag fortfarande inte se att det fanns någon annan lösning. Den som säger emot får samtidigt förklara hur blodbadet skulle undvikits, alternativt förklara varför ett blodbad skulle vara mer önskvärt än en militärkupp.
Som jag sa tidigare i den här tråden så tror jag det är en mikroskopisk risk att militären skjuter och bombar oskyldiga barn och deras föräldrar. Jag skulle tvärtom tro att man har en nollvision om antalet döda och skadade i detta skede, så den som följer givna påbud har inget att riskera. De enda som riskerar att bli skjutna är månne dom som själva skjuter först och är man så dum... tja, en Darwin Award kanske?
EDIT: Jag hade inte läst detta när jag skrev det där. Då hade jag inte behövt upprepa MaiChais utmärkta analys i somliga stycken. Men vi är ju i stort sett överens i alla fall, även om han tycks ha avgrundsdjupa brunnar av information från en massa håll som inte jag har.
Kul att se att lille prinsen mår bra.
Jag har flugit hem till Thailand i eftermiddag och därmed haft tid att filosofera lite grann.
Redan innan nyheten om prinsens vistelseort hade jag avfärdat teorin om att pappa hade gått hädan, som vissa ventilerat. Ingen dålig teori i och för sig, men den faller ju platt nu. Prinsen skulle självklart packa sig hem till Thailand med blixtens hastighet i ett sådant läge. Men alldeles oavsett detta tycker jag att teorin hade sina brister redan innan.
Man kan säga vad man vill om Thailands militär, men dumma i huvet är dom inte. Tråkigt nog verkar de skarpaste hjärnorna hamna där, det hade kanske varit bättre om somliga politiker hade haft samma mentala kapacitet, men så är det nu en gång inte här i vårt kära Thailand.
Hela scenariot är mycket skickligt regisserat och utfört. Först ser man till att ta över säkerhetsarbetet från den största och elakaste busen av Yinglucks ministär (även om han redan var avpoletterad vid det laget) och så att säga återerövra våldsmonopolet. Klokt! När det är gjort och politikerna har lugnats ner och blivit lite mer fogliga sätter man dom öga mot öga och ser om man kan jämka lite med dom och få dom att spela boll igen. Hade det lyckats hade det varit briljant, men även om det inte gick vägen har man skaffat sig en liten gnutta legitimitet i alla fall - politikerna svek. När det misslyckas drämmer man till med den skarpa kuppen. Hårda tag i början men ändå inte orimligt strikt, för att se till att markera vem som bestämmer innan man - som jag tror och hoppas, lättar lite på trycket efterhand som man ser att inget går över styr.
Strategiskt sett briljant, det måste vem som helst erkänna, oavsett hur man känner för kuppen som sådan.
Hela det där scenariot är alldeles för långdraget för att innefatta ett visst signifikant dödsfall som motiv. Det gick alldeles för lång tid mellan det första steget och de följande för att inrymma den möjligheten.
Motivet då? Varför? Och varför just nu? Jag tror kanske vi kan ge militären lite mer humanitär cred än vad som framkommit. Man dödade inte demokratin, den var död, eller i alla fall dödssjuk, redan innan. I den mån den ens existerat här, alltså. Jag tror i stället att man såg ett mycket våldsamt scenario torna upp sig. Hittills har Suthep och hans clownerier varit rätt harmlösa för liv och lem, förutom röda huliganers sporadiska mordattacker mot sagda clownerier. När de röda började mobilisera, i sin besvikelse över att nickedockan Yuckling fick återgå till shopping på heltid, tillsammans med stora delar av ministären, kunde man inte se på längre -- helt enkelt! Det började stå för många liv på spel om dessa två grupper skulle drabbat samman i Bangkok, i tillägg till den materiella förödelse som garanterat skulle följa. Händelserna 2010 skulle nog framstå som konfirmationsläger i jämförelse.
När jag väl kommit dithän i mina funderingar så kan jag fortfarande inte se att det fanns någon annan lösning. Den som säger emot får samtidigt förklara hur blodbadet skulle undvikits, alternativt förklara varför ett blodbad skulle vara mer önskvärt än en militärkupp.
Som jag sa tidigare i den här tråden så tror jag det är en mikroskopisk risk att militären skjuter och bombar oskyldiga barn och deras föräldrar. Jag skulle tvärtom tro att man har en nollvision om antalet döda och skadade i detta skede, så den som följer givna påbud har inget att riskera. De enda som riskerar att bli skjutna är månne dom som själva skjuter först och är man så dum... tja, en Darwin Award kanske?
EDIT: Jag hade inte läst detta när jag skrev det där. Då hade jag inte behövt upprepa MaiChais utmärkta analys i somliga stycken. Men vi är ju i stort sett överens i alla fall, även om han tycks ha avgrundsdjupa brunnar av information från en massa håll som inte jag har.
Nja, de är inte avgrundsdjupa. Men de kommer från många olika håll och dess trovärdighet måste givetvis vägas mot en hel del andra parametrar. Men det kommer info varje dag som måste läggas in i ekvationen...
Man hoppas att risbönderna förstår varför hon inte kommer... Så de lär sig till nästa gång taksinar dyker upp på arenan.
Lite svårt att komma när man sitter inspärrad, lite svårt att försöka finna pengar för att betala bönderna med statliga pengar när man fåra inte sitta i regeringen längre. Det är inget konstigt med det, men det är ändå bra för Thailand att det blev som det blev. Det är "de gula" som ska ha makten om allt ska gå som det bör i Thailand. Det är de gula som har regerat i landet när det gick bäst för Thailand. Böndernas ris är en sekundar fråga i sammanhanget.
Visst skulle man ha kunnat bromsa detta utan statskupp, genom att ha gripit Suthep redan från början, han var till och med efterlys för mord och korruption, och tror inte hans livsvakter skulle ha mördat militär och polis i fall de skulle ha hämtat honom. Men då skulle " de röda" ha behållit makten, och det skulle ha varit fel, det är "de gula" som ska ha det, inte "de röda" om det ska gå bra för Thailand. Det har alltid varit så, varför ändra på det och skapa onödiga problem. Statskuppen är nödvändigt eftersom annars skulle rinna makten från Bangkokseliten, och det skulle vara bara fel. Nu går det åt rätt hål.
Lite svårt att komma när man sitter inspärrad, lite svårt att försöka finna pengar för att betala bönderna med statliga pengar när man fåra inte sitta i regeringen längre. Det är inget konstigt med det, men det är ändå bra för Thailand att det blev som det blev. Det är "de gula" som ska ha makten om allt ska gå som det bör i Thailand. Det är de gula som har regerat i landet när det gick bäst för Thailand. Böndernas ris är en sekundar fråga i sammanhanget.
Men läs hela tråden innan du citerar, det var via en tidig radiosändning från SR som de berätta att hon inte dykt upp på ett möte kl 10:00...
Sålunda får du väl ringa SR och gnälla, jag refererade bara dem.
Svårt att skicka pengar var det inte när hon lyckades betala en massa till sin bror taxsen... Nu finns inga pengar kvar för bankerna litade inte på henne och ville inte låna ut... Eller
Det viktiga är att ena folket, (i grova drag) Bkk-borna behöver ris, bönderna behöver sälja ris. Så att driva isär dem är fel.
Logga in för att svara.