Absolut inte för att provocera. Skänker själv en slant varje månad. När jag ser fattiga barn som inte har vatten och mat mår jag illa. Tänker på mig själv och alla andra som blir avundsjuka på grannen för han har nyare bil, kanske större tv m.m. Tyvärr när man skänker pengar så går dom inte till dom som verkligen behöver utan dom kräken som redan har för mycket hinner sno det mesta. Vill att alla töntar ska ha något att tänka på när dom skickar ner pengar till flickorna, köper moped, guld och annat när dom knappt känner tjejen.
Nähä, inte det?
Intressant vokabulär i så fall.
Tönten Baa som fixar en hel del välgörenhet, både själv och med bidrag från andra, men, om du nu vill höra nåt ur verkliga livet som inte är provocerand, jag tar mig tid att inhandla dessa behov och skänker till behövande institutioner, aldrig kontanter.
Och, hemska samvete, det måste jag väl erkänna att det går väl en o annan krona till svärföräldrar, hustruns syskonbarn e.t.c. trots att dom inte svälter, fy på mig, eller va det inte det du menade. 