Hej
Jag har ännu aldrig blivit rånad ändå gjorde jag väl egentligen allt som ung och fri, jag undvek i princip inget, gillade utmaningar, sökte äventyr och vistsdes där jag förmodligen inte borde.
Vad detta beror har jag ofta funderat på, många av mina kompisar blev ju rånade på samma platser fast dom ibland var försiktigare än mig, nu som äldre gift familjefar skulle jag aldrig utsätta mig för dom risker jag gjorde som 20-30 åring.
Jag tror själv att det är flera orsaker till detta, jag är ganska glad och positiv, försöker lära mig några fraser i dom länder jag vistas, litar på min känsla som nästan aldrig har svikit mig under alla år och menar då den känsla man får bara efter några minuter när man träffar en okänd person och som senare visar sig stämma, jag bär inget guld eller annat värdefullt på mig o.s.v.
Jag tror alla om gott tills motsatsen har bevisats när känslan är den rätta, känns det lurigt bryter jag direkt och håller mig ifrån denne, minst bedrägliga och ärligast är enligt mig människor ur arbetarklass och riktigt fattiga i vad som oftast med rätta kan kallas slum, att tillbringa en natt eller två hemma hos en fattig bonde på landet, fiskare vid havet, busschaufför eller med byggnadsarbetare i Bangkoks slum, allt har varit trevliga upplevelser som har tillfört resandet något för mig, samma sak gäller väl enligt mig även i Indonesien, Laos, Indien och Filippinerna m.m.
Dom luriga i dessa länder enligt mig ofta lite välklädda, engelsktalande och kontaktsökande individer av det manliga könet, samt kvinnliga lockfåglar som jobbar ihop med män, möter man såna ska man nog se upp.
Tack till er som bidrar med era erfarenheter i tråden.
Mvh isan lover
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
