När vi hade avverkat den lilla men ack så goda fördrinken så begav vi oss ut i vimlet för att äta middag.
Vi valde en restaurang där vi hade bra koll på människorna som passerade och det blev ett mycket trevligt samkväm.
Middag på lyckliga gatan ?

Thaimat för mig så klart

Och farangmat för de som önskade det

Efter middagen så gick vi en runda i byn och alla verkade trivas och ha det bra.

Jag föreslog att vi skulle gå en sväng på nattmarknadsgatan och det var ett lysande förslag tyckte Fritz. Han förstod att det var på väg att vankas Long Island Ice tea misstänker jag 
Jag har gått marknadsgatan många gånger men det finns alltid något nytt att upptäcka.
Whoopsa Daisy
Går ni ofta hit ? 

Får det lov att vara en flaska vitt eller rött ?

Medan vi strosar gatan fram och botaniserar i de små shoparna så är det en tjej som tar tag i min axel och utbrister, hälsar man inte på gamla vänner längre nuförtiden.
Jag vänder mig om och det tar ett par millisekunder innan jag ser vem det är.
Oooh Jesus ! Det är ju min gamla vän "Wan" som jag inte har sett på ett par år nu. Ja, Wan är ju förstås inte gammal i ordets bemärkelse men vi har känt varandra ett tag.
Om jag bara hade varit 20 år yngre så hade jag nog gjort en framstöt här.
Wan, söt som socker 

Fortsättning följer.
// Luke the Drifter