Vi körde lite sightseeing och framåt sen eftermiddag så kom vi tillbaka till hotellet. Där träffade jag en nyanställd tjej, jag kunde i alla fall inte minnas att jag hade sett henne förut vid tidigare vistelser på hotellet.
Morgonen efter så hade det hunnit bli dags att påbörja återresan tillbaka till Hua Hin. Vi vinkade hej då till våra vänner som nu skulle åka vidare. Någon skulle fortsätta söderut medan några andra skulle köra norrut.
Norrut, det var för övrigt åt det hållet vi skulle också.
Efter att par mil så kom till en grusväg som gick uppåt mot ett berg och jag har många gånger sneglat på den där grusvägen då jag har passerat men aldrig kommit mig för att ta reda på vart man kommer om man kör den.
Nu var det dags!
Jag frågade kompisen om vi skulle ta reda på vart den där stigen går och det tyckte han lät kul. Vi kom till en brant rackarns backe och där fick man hålla tungan rätt i munnen och gasa ordentligt för att komma upp. När jag kommit förbi det brantaste partiet så väntade jag in min kompis.
Men han dök aldrig upp runt kröken. Aj då! Säg inte att han har vurpat. 🤕
Jag halkade mig tillbaka nerför och där stod han med moppen och jag frågade om han hade vurpat men det hade han inte.
Hans moppe var tydligen för klen så den orkade inte uppför backen 😄
Jag sa att jag gärna vill kolla vart vägen tar vägen och undrade om han kunde vänta några minuter medan jag gjorde en ny attack.
Väl uppe på berget så var det fin utsikt.
Efter att ha beundrat utsikten så halkade och hasade jag mig neråt igen
4 timmar sedan, skrev Esspe:
Vad har dom i dom där flaskorna? Har ofta sett att det är billigare än bensin på macken så dom blandar väl ut det med nåt?
Du har inte läst om smuggelsprit, den varianten finns även i Thailand både i form av gummi/bensin/olja/cigg. mm. smuggel.
Sedan kan du se att det är literflaskor, men dom är som oftast inte fyllda med en liter
4 timmar sedan, skrev Esspe:
Vad har dom i dom där flaskorna? Har ofta sett att det är billigare än bensin på macken så dom blandar väl ut det med nåt?
De är billigare än på macken, det är helt riktigt.
Men på macken betalar du per liter och flaskorna i vardagsrummet innehåller 0,5 till 0,7 liter.
12 timmar sedan, skrev Esspe:
Vad har dom i dom där flaskorna? Har ofta sett att det är billigare än bensin på macken så dom blandar väl ut det med nåt?
8 timmar sedan, skrev Luke the Drifter:De är billigare än på macken, det är helt riktigt.
Men på macken betalar du per liter och flaskorna i vardagsrummet innehåller 0,5 till 0,7 liter.
Prexis. Blir ungefär dubbla priset per liter jämfört med macken.
1 timme sedan, skrev rolba:
Prexis. Blir ungefär dubbla priset per liter jämfört med macken.
Tankar du varje gång för 20 baht är det naturligtvis billigt. Speciellt om man tar hänsyn till thailogiken.
kör man på diesel så får man den subventionerad av thailändska staten, så knappast nån idé att smuggla, tror inte heller bensin skulle vara billigare att smuggla från.... Burma?? Laos??
Eftersom jag tycker om att köra äventyrsvägar så tog resan hem en hel del tid i anspråk. Det hann faktiskt bli läge för att stanna till någonstans för att äta lunch och det råkade den här gången bli på en liten restaurang vid Kuiburi Beach.
Det var ganska lugnt på restaurangen och vakthunden som bevakade stället tittade lojt mot oss och kom fram till att vi var ofarliga så han fortsatte med sitt.
En äkta thailändsk hund gör som husse och matte. De kan sova precis hur som helst, när som helst och var som helst! 😉
Resten av resan hem gick som på räls och framåt eftermiddagen så parkerade jag moppen och tog en bild på instrumenteringen.
Efter att ha tittat vad mätaren stod på när jag och åkte och vad mätaren stod på när jag åter var hemma så kunde jag konstatera att jag hade kört 343 kilometer. En lagom lång distans att köra på ett par, tre dagar. Eller hade jag varit borta fyra dagar?
På kvällen så gick jag iväg för att äta middag och valet föll på denna maträtt.
Nam Tock Moo som åts tillsammans med klibbris
Morgonen efter så hade det blivit dags för en morgonpromenad och jag fick sällskap av två vänner. Vi gick ner mot havet och när vi passerade Centara så frågade jag om de hade varit där tidigare men det hade de inte varit.
Hotellets fullständiga namn är egentligen Centara Grand Beack Resort&Villas (puh) men kallas ibland för järnvägshotellet eller Sofitel, som hotellet hette mellan 1988 till 2014.
Hotellet har en gammal historia och hade sin "grand opening" första januari 1923 fast de egentligen öppnade redan i oktober 1922.
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Railway_Hotel,_Hua_Hin
Vi tog en promenad på hotellområdet och passerade bland annat en av poolerna
Det finns flera barer och restauranger på hotellområdet och jag knäppte en bild på tavlan med namnen på några
Det hade börjat mulna på så den här morgonen så blev det en kortare promenad på knappt fyra kilometer.
Dagen gick sin gilla gång och på kvällen så gick jag ut för att äta middag och efter det spela några matcher biljard. På väg hemåt så tog jag vägen förbi BKP och där fick jag syn på Busen.
Busen är en hund som bor precis i närheten och han och två hundar till är ena jäkla hundar på att leva om. De brukar jaga efter moppar som kör förbi på gatan och om det när någon annan hund som vågar ha fräckheten att ens komma i närheten av deras revir så blir det fart på flocken.
De jagar efter inkräktaren så att han får löpa gatlopp bort från området. Busar!
Men lustigt nog är Busen väldigt skygg för människor och jag anar att det finns en anledning till det. Han vågar inte komma nära och rycker till så fort man pratar med honom. Just den kvällen så hade ägaren hängt två stycken moppedrev runt halsen på stackaren och det var förmodligen för att han inte skulle jaga efter moppar eller andra hundar.
Jag försökte ta en bild på honom men det svårt för han ville inte stå still och ryckte till när jag skulle avfyra kameran.
Oskarp bild
Ännu en oskarp bild
Till slut så stod han still så att jag fick en bra bild
56 minuter sedan, skrev Luke the Drifter:Jag försökte ta en bild på honom men det svårt för han ville inte stå still och ryckte till när jag skulle avfyra kameran.
Oskarp bild
Ännu en oskarp bild
Till slut så stod han still så att jag fick en bra bild
Känner igen fenomenet när jag ska fota servitriser mm.
Morgonen efter så började jag dagen med en enkel frukost följt av en morgonpromenad. Jag var tillbaka i Bonkai framåt niotiden och för jag skulle träffa en kompis på ett vardagsrum.
När vi satt där så stannade en före detta grisbil till och guben gick in för att köpa vatten
Jag skrev före detta grisbil för det är precis vad den är även om linjesträckningen fortfarande finns kvar på bilen. Linjen lades tyvärr ner på grund av för litet kundunderlag och det var verkligen synd för det var en linje som passade många. Jag försökte hjälpa till genom att åka med bilarna även om jag varken behövde eller skulle åka någon särskild stans.
Det var mest för att hålla liv i trafiken men det räckte inte med mina färder för linjen lades ner efter ett par år.
Nästan alla bilar togs ur trafik förutom två av dem och detta är den ena som numera går som taxi.
Jag passade på att fråga chauffören om ett par visitkort och det fick jag.
En sådan här taxi är perfekt om vi är många som ska iväg i närområdet. Det finns ju plats för tio personer och det händer ofta att vi är så många som ska iväg till något ställe.
Det är för övrigt precis vad vi skulle senare på kvällen!
När det började skymma framåt kvällningen så åkte vi ner till Tamarind Market i Takiab för att äta middag, ta något gott att dricka och lyssna på musik.
Jag började med en drink före maten och den rara tjejen i baren gav mig en blomma. Jo, det är helt sant!
Vid bordet intill så satt det en tjej som hade med sig två lurvpösar i en barnvagn. Nu kanske någon satte kaffet i vrångstrupen för att jag kallar två små barn för lurvpösar men lugn, bara lugn.
Jag tyckte att det var ett passande namn för de som satt i barnvagnen. 😉
Här har vi kvällens artister
Det var en bra avslutning på dagen och efter någon timme så åkte jag raka vägen hem från Tamarind.
Logga in för att svara.