Väl framkommen i Korat promenerar jag, efter att ha avböjt några tuktukförares anbud, till närmsta Internetcafé vilket bara tar ett par minuter.
Där är det fullknökat av ungar men jag blir till sist tilldelad en dator och en biljett med inloggningsuppgifter på. Sitter väl där en timme eller
två och tar bland annat reda på vilka logeringsalternativ som finns i staden. Hittar så ett hotell som fått fina vitsord längre bort på samma gata
som internetcafét ligger dit en moppetaxi sedan tar mig. Efter incheckning, dusch, matintag och en aningen misslyckad joggingtur blir det utgång
senare på kvällen. De foton som då togs med mobilen hade minst sagt kunnat bli bättre så jag nöjer mig med att lägga in några stycken.
Längs med Rajadamnern Rd i centrala Korat pågår ett evenemang vid namn Orchid Jazz Festival. Orkidéer och Jazz... Tja, varför inte?
Orkestern som uppträder där spelar någon slags soft tillbakalutad mix ut av soul och jazz och det svänger riktigt fint. Men vad var det nu dem
kallade sig.Här har bandets sångare givit sig ut på en liten utflykt, säkert 60-70 meter från scenen med sin trådlösa mikrofon.
Senare på kvällen intas en Tom Yam Kung samt ett par öl på Dok Mai Cafe samtidigt som storbildstvn
visar hur Chelsea tar hem Premier League i fotboll genom att krossa Wigan Athletic med hela 8-0.
Inne på Coyote Uggly DJar dessa trevliga grabbar...
...men var fasen är brudarna? Plötsligt dyker istället ett gäng bekanta figurer från tidigare på kvällen upp igen. De spelar väl någon timme
eller så och på väg ut i entrén för hemgång stöter jag på den volymiöse sångaren och hasplar ur mig ett "rong plaeng dii mak mak(musik bra
mycket mycket)" vilket verkar uppskattas. Beviset för det fås om inte annat kvällen efter då han mitt i ett mellansnack från scénen på Orchid
Jazz Festival(där de åter igen uppträder), glatt upptäcker min ankomst vilket får til följd att näst intill samtligas blickar i publiken vänds mot
mitt håll. Det enda ord jag under hans harang uppfattar är "farang"...
Nästa dag flyttar jag från Pho Klang Rd till ett billigare ställe på Suranari Rd ett stenkast därifrån. Hänger sedan på mig kameran och det är
under vandringen längs med den sistnämnda gatan in mot de centrala delarna av Korat följande bilder är tagna.
I en Tuk-tuk brevid en matvagn sitter chauffören och väntar på sin mat och jag frågar om jag får ta en bild. Det går bra.
Tyvärr får inte hela Tuk-tuken plats i sökaren såvida jag inte backar längre ut på gatan. Risken är i så fall överhängande att den här Isaan-
vistelsen blir kraftigt förkortad så jag går lite närmare istället och tar en bild till...
Nu frågar Tuk-tuk chauffören om jag vill att han ska ta en bild av mig sittandes på förarplatsen i hans fordon...eller var det tvärt om? Ett par
nyfikna smågrabbar sätter sig i baksätet. De har väl aldrig sett en farang förut bakom ratten på en Tuk-tuk antar jag.
Efter åtskilliga försök bränner han till slut iväg en salva bilder på mig sittande i Tuk-tuken men det kan vi lämna där hän.
Killen får sin mat och någon ber mig sitta ner. Jag säger att jag inte är hungrig men det gör inget.
Pojkarna ska äta och sätter sig vid mit bord.
En talrik Somtam ställs fram på bordet och så även en talrik ris till mig trots vad jag tidigare sade. Tar några tuggor och det smakar faktiskt
riktigt bra. Av någon anleding hör det inte till vanligheterna att den rätten beställs.
Rökpaus.
När det kommer fler gäster lämnar jag bordet. Mattanten vill inte ta betalt.
Glassgubben.
Allehanda ätbart säljs längs med vägen varav de matvaror som finns på de tre nästkommande bilderna är exempel på mat som aldrig provats på.
Korv har man ju ätit men aldrig den här sorten...
...så även fläsk(för det är väl det det är?) men aldrig torkat som här.
Ris har ätits i flera former men aldrig att det varit grönt.
Rambutan äts både gärna och ofta då man råkar befinna sig i Thailand...
...lika så Mangosteen. Den brukar visst kallas drottningen av tropiska frukter.
Vad denna frukt kallas har jag däremot glömt bort...
...men det vet säkert du...
...och du.
Den här gamla damen säljer...
...bl a dessa svampar som tydligen ska vara särskilt välgörande att tvätta sig med...
...och den här mannen säljer resor. Jag ska ingen stans dit jag inte orkar gå just nu men det var trevligt att råkas.
Själv är jag väl en aning 'mätt'på de flesta av 
