Anders I Welders berättelser, dvs i hans värld, finns det inget förtryck i Isaan, eller överhuvudtaget i Thailand.
Han berättar ärligt, som vilken 8 -åring som helst, mångordigt och charmigt.
Han var i Isaan och hälsade på en risbondes familj. Han såg inget förtryck.
Tror någon han ljuger? Nej han ljuger inte.
Alla drack, dansade, berättade historier och skrattade.
Själv log han tillbaka mot alla och var lycklig med sin Chang, som hela tiden fylldes på.
Deras vardagsliv och umbäranden är han fortfarande lyckligt ovetande om.
Eftersom han inte förstår deras språk är han övertygad om att de inte pratade om politik, klasskamp,
korruption, nyval etc. ja sådant som diverse vänsterelement gör på MPR.
Hans äldre kompisar kring GoGo barerna, och golfbanorna i Pattaya, Bangkok, Phuket har alltid sagt att
småfolket i Issan har alltid levt så, och är nöjda med det.
Jag har aldrigt sagt eller trott att Welder eller Du Anders ljuger. Vi har bara olika kunskaper och livserfarenheter.
Med det jag känner till om livsvillkoren för underklassen i Thailand, så väljer jag att försvara de rödas protester
mot överklassen, och hoppas att underklassen får bättre demokrati och levnadsvillkor i framtiden,
och att den del av överklassen som fått sin makt, förmögenheter och privilegier med hjälp av mutor och
korruption, snarast får lämna ifrån sig det de inte förtjänar.
Ja du Bossej, egentligen skulle jag ignorera ditt inlägg eftersom du bara skriver för dig själv. Du letar efter saker att klanka ner på och gör vad du förmår för att förminska värdet av andra människors upplevelser och erfarenheter på ett oerhört plumpt och infantilt sätt.
Dina försök att komma med små ironiska kommentarer misslyckas eftersom du saknar förmågan att vara ironisk. Istället blir dina påhopp inget annat än just påhopp och det tragiska är att du gör det medvetet och uppenbart.
Vad får du ut av det?
Uppnår du en inre tillfredsställelse när du klankar ner på andra?
Kittlar det lite i kroppen under tiden du funderar ut nästa neslighet? Är du tvungen att ta en paus för att ta på dig själv? Du kommenterade min berättelse redan igår vid två tillfällen kanske du kommer ihåg? Har du legat och funderat på hur du ska uttrycka dig så tarvligt som möjligt sedan dess?
Du får gärna ha andra värderingar än jag, jag har aldrig haft som mål att andra ska tycka att jag har rätt i vad jag säger eller att mina värderingar är av större vikt än någon annans.
Men du kan ju åtminstone försöka att komma med saklig kritik istället för att komma med omotiverade påhopp av det här slaget.
Vem är du att kritisera och underminera det jag berättar om mina personliga upplevelser som kanske skiljer sig från dina (de skriver du inget om) men som av den anledningen inte blir mindre sanna.
Vem är du att säga att mitt sätt att återge vad jag varit med om är på en 8-årings nivå?
Höll det sig på den nivån borde du ju ha förstått vad som stod i den, eller hur?
Vem är du att tala om för andra hur jag hade det och hur jag upplevde att det var?
Ett råd till dig är att gå in på www.synonymer.se och sedan skriva ”förtryck” i det vita fältet. Annars kan du skriva det i ett word-dokument och sedan trycka på ”Shift+f7” så ser du vad det ordet betyder. Det verkar du inte ha en aning om utan använder det bara för att krydda dina platta inlägg med.
”Alla drack, dansade, berättade historier och skrattade.””Själv log han tillbaka mot alla och var lycklig med sin Chang, som hela tiden fylldes på.”
”Hans äldre kompisar kring GoGo barerna, och golfbanorna i Pattaya, Bangkok, Phuket har alltid sagt att småfolket i Issan har alltid levt så, och är nöjda med det.”
Så mycket dans var det inte vad jag kunde se, glada miner och allmän trevlig stämning var det ändå. Men det är väl okända fenomen för dig?
Eftersom jag körde bilen så gjorde jag samma sak som jag alltid gör här hemma. Jag tillämpar nolltolerans när det gäller alkohol och bilkörning.
Jag är så pass öppen och social att jag inte behöver alkohol för att umgås med andra människor.
Vad gäller andras åsikter om olika saker så tar jag väldigt lätt på dem. Istället väljer jag att skapa mig en egen uppfattning efter mina egna erfarenheter. Tips och råd kan man lyssna på men i slutänden är det mina erfarenheter som väger tyngst för mig.
”Med det jag känner till om livsvillkoren för underklassen i Thailand”
Vad är det du känner till som gör dig så unik och med det kunna påta dig rollen som allsmäktig och allvetande med rätt att missfirma de som har andra erfarenheter?
