... Inte ens obama som är höger jämfört med våra moderater kommer ha en chans att rätta till det enorma skuldberg dom har. Konkurs eller världskrig enda sättet att rätta till skulden.
...
Visserligen tycker jag att det är beklagligt, som historien har visat, att politikerna i varje land som har möjlighetet, för eller senare faller för frestelsen att utnyttja sin valuta på andra länders bekostnad - dock verkar inte Obama göra saken så mycket bättre.
För den som orkar läsa mer än 10 rader, kan kanske följande artikel ge en tankeställare.
-----------------------------
NIA: "Vårdreformen ger hyperinflation"
National Inflation Association varnar alla amerikaner om ett potentiellt utbrott av hyperinflation i USA till år 2015, primärt orsakad av hälsovårdsnotan och stigande räntekostnader på nationalskulden.
Sjukvårdsförsäkringen skapades 1966 till en kostnad av $3 miljarder per år och the House Ways and Means Committee prognostiserade 1966 att kostnaden för sjukförsäkringen 1990 skulle nå $12 miljarder per år. I stället var den verkliga kostnaden för sjukvårdsförsäkringen 1990 $107 miljarder (792 % mer än planerat) och idag kostar sjukvårdsförsäkringen $408 miljarder årligen. År 2003 kalkylerade Vita husets enhet för förvaltning och budget att Irakkriget skulle ha få en total kostnad på $50 till 60 miljarder. Hittills har över $713 miljarder spenderats på Irakkriget (över 1 000 % mer än vad som kalkylerats).
Kongressens budgetenhet kalkylerar att hälsovården kommer att kosta $940 miljarder under de kommande tio åren, men om historien är en indikator, kommer den verkliga kostnaden sannolikt att bli flera biljoner dollar. NIA tror att hälsovårdsnotan kommer att bli den sista spiken i kistan för USA: s ekonomi och näst intill garantera att vi att få se hyperinflation vid år 2015.
Den amerikanska regeringen rapporterade föregående vecka ett rekordstort månatligt underskott för februari 2010 på $220,9 miljarder. Totala skatteintäkter för månaden var endast $107,5 miljarder, att jämföra med utgifter på $328,4 miljarder. Det totala underskottet för U.S. under de fem första månaderna av räkenskapsår 2010 var $651,6 miljarder, med skatteintäkter på $800,5 miljarder och utgifter på $1,45 biljoner. Underskottet steg med 10,5 % under de fem första månaderna av räkenskapsår 2010 jämfört med samma period av räkenskapsår 2009.
Vi befinner oss nu vid en punkt där, om den amerikanska regeringen beskattade amerikaner med 100 % av deras inkomst, skulle skatteintäkterna inte vara tillräckliga för att balansera budgeten. På samma sätt, om den amerikanska regeringen skar ned 100 % av sina utgifter inklusive försvar men fortsatte att betala socialförsäkring, sjukförsäkring och sjukhjälp, skulle vi fortfarande ha ett budgetunderskott. NIA tror att det kommer att bli omöjligt för U.S. att ha en balanserad budget någonsin igen.
Den amerikanska bruttoskulden uppgår nu till $12,67 biljoner av vilket $8,061 biljoner är statsskuld. På grund av Federal Reserve´s artificiellt låga ränta på 0 % till 0,25 %, var räntebetalningarna på vår bruttoskuld föregående månad endast $16,9 miljarder, en ränta på bara 2,548 % på vår statsskuld. Orsaken till skillnaden mellan vår ränta på 2,548 % på statskulden och den federala obligationsräntan på 0 % till 0,25 % är att en del av vår bruttoskuld är upptagen på längre löptid till högre ränta.
Vårt skuldtak höjdes nyligen till $14,3 biljoner, vilket vi är i färd med att nå inom ett år, och slunga upp vår statsskuld till ungefär $10 biljoner. Om Federal Reserve höjer den federala obligationsräntan till endast 2 % under nästa år, tror NIA att räntan på vår statsskuld kan stiga till 5 % och vår årliga räntekostnad kommer sannolikt att öka till $500 miljarder, eller 23 % av beräknade skatteintäkter 2010 på $2,165 biljoner.
Vita huset räknar inte med att räntebetalningarna på bruttoskulden skall nå $500 miljardernivån före räkenskapsår 2014. Vid det laget, även om vi går efter Vita husets prognos att underskottet reduceras till $828 miljarder år 2012, $727 miljarder år 2013 och $706 miljarder år 2014, kommer vi år 2014 ändå att ha en bruttoskuld på över $18,5 biljoner med en statsandel på omkring $13,14 biljoner. Vi finner det chockerande att Vita huset för år 2014 kalkylerar med en ränta på endast omkring 4 % på vår bruttoskuld.
Allt detta innebär att Vita huset förväntar sig att Federal Reserve lämnar räntan på en artificiellt låg nivå nära nog i all oändlighet. Emellertid vet vi att det kommer att bli omöjligt för dem att göra det utan att skapa ett mycket stort utbrott av inflation i priserna på mat, energi, kläder och i så gott som allt annat amerikaner behöver för att leva och överleva. För att förhindra hyperinflation måste räntan vara högre än inflationen.
NIA tror att den verkliga inflationstakten i U.S. redan är uppskattningsvis 5 %. Om Federal Reserve inte höjer den federala obligationsräntan till över 5 % på kort tid kommer, enligt vår uppfattning, oundvikligen ett utbrott av tvåsiffrig inflation. Vid år 2014 är det tänkbart att Federal Reserve kommer att bli tvungna att höja den federala obligationsräntan till över 10 % och statsskuldens andel av vår bruttoskuld kan överstiga $15 biljoner. Följaktligen, år 2014 kan vi få se räntebetalningarna på vår bruttoskuld nå $1,5 biljoner, ungefär tre gånger så mycket som nu kalkyleras och 43 % av regeringens beräknade skatteintäkter det året på $3,455 biljoner.
Utöver kostnaden för hälsovårdsnotan och högre räntebetalningar på vår bruttoskuld är en annan katalysator för hyperinflation betalningar av socialförsäkring, vilka justeras efter KPI. När regeringens KPI stiger kommer betalningarna av socialförsäkring som man är skyldig också att stiga. Detta kan orsaka en dödsspiral för U.S. dollar. Inflation är fortfarande det sista som de flesta Amerikaner tänker på, men snart kommer det att bli deras främsta bekymmer.
© National Inflation Association
Översättning: Jens Holmstedt
Var skall det sluta? 
