Val i Burma spel för gallerierna
Den 7 november kommer det att hållas val i Burma. Det meddelade landets härskande militärjunta. Men det är få som tror att det kommer att bli ett fritt val.
Burmas största politiska parti, Nationella förbundet för demokrati, har redan sagt att de kommer att bojkotta det hela. I det förra valet 1990 vann partiet en jordskredsseger med 392 av de 485 mandat som stod på spel. Men det valda parlamentet sammankallades aldrig och partiets ledare fredspristagaren Aung San Suu Kyi sitter fortfarande i husarrest i Rangoon. Det finns minst 2000 politiska fångar i landet, enligt Amnesty International.
Andra, mindre partier klagar över skrämseltaktik från militärens sida.
USA:s regering kallar valet för en fars och har liksom EU infört ekonomiska sanktioner mot Burma.
Nyligen nekades FN:s specielle rapportör om mänskliga rättigheter i Burma, argentinaren Tomas Quintana, visum till landet. Hans senaste rapport, som lades fram i mars i år, beskriver svåra brott mot de mänskliga rättigheterna och uppmanade FN att överväga att utse en speciell undersökningskommission för att fastställa om juntan är skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, vilket kan leda till åtgärder i den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.
Kritiken inne i landet rör främst militärens gynnande av ett politiskt parti som den själv grundat: Unionspartiet för solidaritet och utveckling, som leds av landets premiärminister, general Thein Sein. Enligt burmesiska källor erbjuds folk lån, gratislektioner och fri sjukhusvård om de går med på att rösta på militärens parti. Andra partier – och hittills har 33 sagt att de kommer att delta i valet – klagar på att deras kandidater hotats och trakasseras av militären och att pressen förbjudits att rapportera om deras aktiviteter.
Enligt den författning som antogs i en folkomröstning 2008 – enligt myndigheterna med över 90 procent ja röster – är dessutom en fjärdedel av platserna i parlamentet reserverade för militären. Enligt samma konstitution har militären författningsenlig rätt att överta makten i händelse av en krissituation.
Men trots det odemokratiska förfarandet – och fördömanden i västvärlden – är det sannolikt att Burmas grannländer kommer att acceptera valet som ett steg framåt. Burma är en av tio medlemsländer i samarbetsorganisationen Asean där flera andra odemokratiska länder som Laos och Vietnam är med och den gemensamma principen är ”samförstånd”.
Andra länder i regionen har nära ekonomiska förbindelser med Burma, framför allt Kina, som dessutom är landets största leverantör av vapen och annan militär utrustning. Indien, Burmas demokratiska granne i väster, har också starka ekonomiska intressen i landet och har av säkerhetspolitiska skäl närmat sig juntan för att balansera det starka inflytandet från den regionala rivalen Kina. I juli i år avlade juntaledaren general Than Shwe ett statsbesök i Indien där den röda mattan väntade.
Trots kritiken från väst kommer valets vinnare därför med all säkerhet att bli militären, som nu kan retirera bakom en ”civil” fasad bestående av ett parlament som den kan kontrollera.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/val-i-burma-spel-for-gallerierna_5133041.svd
