För tionde året i rad hölls i helgen en thaifestival här i Luleå, en familjeföreställning på ca 4-5 timmar mitt på dagen. För första gången någonsin var det inte soligt och fint under eventet utan mulet och regnigt. Trodde därför att det inte skulle bli lika välbesökt men där trodde jag faktiskt fel, var minst lika många som under tidigare års finvädersdagar.




















Upptäckte att grabben, som fyllde nio för ett par dagar sen, antagligen inte behöver mer än ett par år till för att växa om mamma.

Här går han snällt och leder sin yngre kusin runt.

Fast sexåriga flickan blir nog inte så himla mycket längre än mamma ens som vuxen gissar jag. Äter nästan inga proteiner alls och väldigt liten i maten i övrigt och då växer man inte så mycket.
Som tur är fick hon extra mycket i huvet istället, en väldigt klipsk liten flicka.

Konstigt att flickan visar så mycket intresse för höns i bur när både mormor i Thailand och farmor i Sverige har egna, frigående sådana som man kan klappa utan nät emellan.

Och mamma, hon fotar med mobilen förstås.

Något som plötsligt slog mig under helgen är vilket avtryck Thailand faktiskt gjort i Sverige på den relativt korta tid landet varit ett populärt resmål för oss svenskar. Det dräller ju av thailändare av båda könen i varenda stad och by i Sverige och varenda svensk skola har något eller några thaibarn och "luuk krungs" som talar perfekt svenska och känner sig mycket mer svensk än thai.



