10 timmar sedan, skrev Risifrutti:
Låst artikel, men han brukar skriva vettigt så håller nog med här också😎
Klippte ut artikeln.
Nytt år, nya restriktioner.
Magdalena Andersson kallade i dag till presskonferens och höll ett dramatiskt anförande om historiskt hög smittspridning.
Statsministern betonade gång på gång att det viktigaste vi kan göra för att vända utvecklingen är att ta våra sprutor, vilket inte hindrade att hon i nästa ögonblick serverade ett antal inskränkningar och begränsningar av påstådd tillfällig natur.
Ursäkta, men efter snart två års pandemi börjar det här undantagsliknande tillståndet kännas som det nya normala.
Bland de nya rekommendationerna och restriktionerna märks allt från att arbeta hemifrån till ett kommande deltagartak för allmänna sammankomster för fler än 500 personer.
Jaha, där inskränktes rätten att demonstrera och organisera sig högst påtagligt igen.
Socialminister Lena Hallengren och två myndighetschefer flankerade statsministern och gjorde sitt bästa för att medelst grafer och kurvor ytterligare inskärpa allvaret.
Visst, smittspridningen är hög för närvarande. Och ja, vårdens personal har det inte lätt.
Men om alla dessa dramatiska siffror som nu flimrade förbi hade satts in i ett sammanhang, så hade bilden sett en smula annorlunda ut.
För att göra en jämförelse av ett slag som regeringen helst undviker:
Under de två sista veckorna i fjol avled cirka 5 personer per dygn med covid. När säsongsinfluensan var som värst 2017–2018 var motsvarande siffra 14.
Nej, det finns ingen anledning att bagatellisera att 98 personer intensivvårdas just nu. Men ett annat sätt att se på saken är att fyra av fem iva-platser inte är upptagna med covid-patienter.
En sista siffra: sista veckan i fjol smittades 0,5 procent av Sveriges befolkning. Av dem hamnar endast en bråkdel på sjukhus.
Vaccinet har gjort oerhörd nytta. Svår sjukdom drabbar i princip bara de som inte tar sprutorna och det går att föra långa diskussioner om det moraliskt rimliga i att alla ska tvingas till inskränkningar på grund av diverse knäppgökars våghalsiga inställning till sin egen hälsa.
Men det resonemanget har andra redan fört. Mitt ärende med denna text är ett helt annat, nämligen någonting som statsministern sa i förbigående:
Den vård som alla dessa restriktioner ska skydda är delvis ansatt av andra sjukdomar än covid-19. Som exempelvis säsongsinfluensa, rs-virus och vinterkräksjuka.
Borde inte detta leda till protester, eller i varje fall någon form av debatt?
Borde inte politiken snarare handla om att stärka vårdens kapacitet på kort och lång sikt än dessa eviga inskränkningar?
Tydligen inte.
Ett problem i sammanhanget är att i den mån det finns en politisk opposition till regeringens pandemipolitik så handlar den väsentligen om krav på ännu mer långtgående insatser.
Minns exempelvis moderaternas vision om vaccinpass för folksamlingar innehållande 0 personer.
Ett annat problem är journalistiken. Vid presskonferensen i dag var reportrarna mest intresserade av statsministerns städfirma.
Två år in i pandemin är tidigare otänkbara frihetsinskränkningar så mycket av ett nytt normaltillstånd att de går att utnyttja till att hålla en underdimensionerad sjukvård fungerande.
Det är faktiskt oerhört.
Av:
Oisín Cantwell