Besök på barnhemmet 9 juli

  Det fanns ju pengar kvar sedan i julas så vi samlades några stycken torsdagen 9 juli för att inhandla, leverera förbrukningsartiklar till Udon Thani Home for Girls.

30.500 bath räckte till att fylla tre vagnar.

  Mjölkersättning är dyrt, här ser ni drygt 10.000 bath.

  Däremot får man mycket hygienartiklar för små pengar.

 Så var det slutligen dags för blöjorna..

 Och precis som vanligt skall kartonger skäras upp, innehållet skannas in. Man använder troligen inte barkoden utanpå kartongen. 

Därefter rullade vi mot barnhemmet, en pickup och en Suv. Väl framme blev vi som vanligt väl emottagna. Personalen hjälpte glatt till att lasta ur våra bilar.

 Här är alla prylarna.

 Här är expeditionsdeltagarna.

Därefter var det dags för en guidad rundvandring på barnhemmet. Denna gång fick vi besöka två lektionssalar samt titta in hos de allra minsta barnen. 

  Noterade att man säger sig undervisa enligt Montessori.  Det är rent, snyggt och välstädat i lektionssalarna, ja i hela hemmet.                              Vi hade ej  föranmält besöket. 

Tack alla ni som ger pengar till insamlingen. Alla slantar går oavkortat till inköp till barnhemmet. Vi har inga administrativa kostnader, nöjet att handla-leverera sköts av frivilliga. Alla är välkomna att delta.

Nu satsar vi på julen 2015. Kontonumret är  Handelsbanken 6879 749365978.

Udongänget gm Sarne.

Det var en omtumlande upplevelse att besöka barnhemmet. Det var mycket  tårar I ögona kan jag lova. Men  helt underbart. Att det var så bra ändå. Och att veta att barna får en chans I livet. Snacka om att man är lyckligt lottad.

SÅ JAG VILL TACKA SARNE PÅ FAM KHONKENS VÄGNAR  ATT VI FICK EN CHANS TILL ETT BESÖK

Sanna ord, helt klart är att dessa barn på många vis har det bättre än en hel del oönskade barn i landet som far illa av olika anledningar, personalen (till stor del volontärer) ger så mycket det bara går men det finns ju inte en chans för dom att vara den varma famn som så väl behövs ibland när det är så många som skulle behöva den.

Det var som JK skrev (som vanligt) en omtumlande upplevelse, den går aldrig över (tack o lov), den där känslan att man vill göra mer.

Härligt att se detta engagemang hos er och det värmer i hjärtat,hoppas vi kan gästa er i december.

Det ser vi verkligen fram emot. Välkomna! 

Hoppas verkligen att barnen får ett bättre liv i vuxen åldern. Har själv vuxit upp i ett barnhem 8-18 års åldern och kan lova alla att det var inte alltid så roliga erfarenheter man fick ta del av. Slutet på-60 talet och början av -70 talet var personalen mestadels landbrukar fruar och deras enda kunskap om barnuppfostran var genom egna ungar. Aga var vanligt både av personalen och av äldre boenden Diciplinen var stenhård och det upprättades ofta genom skräck, och varnande exempel. Minns att jag hade gjort nåt pojkstreck vid 12 -13 års åldern så fick jag som straff sitta i en mörk, fönsterlös skoförråd i en vecka efter kvällsmaten till morgonen 16.30-06.00 Det fick man inte tala om i skolan heller för då skulle man ha fått påbackning. Visserligen satt skolans lärare i styrelsen för hemmet men ändå. Fan ju mer jag minns destå mer rätt känns det att Sverige har betalat ersättning till de som hamnat i fosterhem på 50 o 60 talet