16 timmar sedan, skrev dtbkk:damfoto i studiomiljö
Vita lakan med belysning bakom fungerar väl i nödfall och som nödlögn 😉
/Enis

16 timmar sedan, skrev dtbkk:damfoto i studiomiljö
Vita lakan med belysning bakom fungerar väl i nödfall och som nödlögn 😉
/Enis
On 2018-06-21 at 08:04, skrev edvardpop:
Ingen aning men det låter väl kul. Hade jag gärna själv gjort🙂 Varför inte höra med Fotofile? Dem kanske vet? Eller med nån fb-kontakt
som tar eller vet nån som tar bilder i studiomiljö...
Tack. Har kollat lite här och där. Alltid bra med lite mer tips. Vill vidga vyarna, och se om man kan hitta lite nya roliga studios. Ska ju vara rent och fräscht, damerna ska känna sig bekväma med flera byten av kläder etc.
9 timmar sedan, skrev Enis:
Vita lakan med belysning bakom fungerar väl i nödfall och som nödlögn 😉
/Enis
Enis. Så klart. Men vill gärna lyfta denna del av min fotografering till en bra nivå, när det väl är dags att investera tid och pengar. Damerna är ju inte gratis att hyra för sådana foto-sessions. Såe n bra studio med många olika möbler vore ju nice. Kan ju kolla olika condos och hotellrum så klart. Nåväl, letar vidare.
Lakshmi Shrine.
Lakshmi Shrine, känd som gudinnan av rikedom och förmögenhet, många ser med rena hjärtan till henne som en strimma av hopp, eftersom hennes makt och starka ande kan skapa lycka genom rikedom, förmögenhet och affärsförhandlingar.
Detta shrine är ju kanske inte jättekänt, det ligger på fjärde våningen utomhus på en terrass på lyxshoppingcentret Gaysorn Plaza. Inget man knallar förbi så där. Men lokala människor söker sig hit är många i jakt på rikedom....Och gudinnan stirrar ut över centrala Bangkok och ser till så att många som möjligt blir rika!
Och min värld utan att vara extremt insatt i dessa helgedomar och gudinnor tycker nog att det är ett av de snyggaste och stilrenaste shrines. Sticker ut lite grand med sin design också kan jag tycka!
Festsugen i Bangkok i kväll?? Då kan detta kanske vara ett alternativ: 100 baht för damer, drick fritt i 2 timmar. Killar får betala 650 baht men jag kan tycka det är ok. Kan bli en bra kväll. Mojjo Bar på Compass Skyview Hotel Sukhumvit soi 24.
Och är ni i Bangkok den 4 juli och gillar hyfsat nyrenoverade Levels Club och hänget på sukhumvit soi 11, så kan ju detta vara något.
Tricket är att komma in första timmen på VIP-delen, men även om man "bara" kommer in på den senare timmen så är det ju gratis i en timme.
Kan nog bli en kul kväll.
LEVELS 6-YEAR ANNIVERSARY: CARNIVAL CITY
We are excited to invite you to celebrate our 6th Anniversary together with “CARNIVAL CITY" on Wednesday July 4th, 2018.
* 09:00 PM Invitation Only (Media & VIPs)
* 10:00 PM Open for public / Free flow beverages until 11:00 PM
https://www.facebook.com/events/256611341581478/
Bangkokian Museum eller Bangkok Folk Museum ligger på 273 Charoen Krung soi 43.
Inrymt i några byggnader som går tillbaka till andra världskriget, så ger museet en inblick i livsstilen för välbärgade bangkokbor under andra världskriget och dess efterdyningar.
Rätt intressant att veta hur det såg ut för en del på den tiden. Ute på stora gatan Charoen Krung rullade spårvagnarna (mer om det snart), och det var väl i detta område det hände på den tiden. Nu har det börjat hända mycket i området. Bangkokian Museum och fler byggnader i området har hotats av condoprojekt, men har så vitt jag vet har Bangkokian lyckats hålla byggherrarna på behörigt avstånd än så länge, men jag får åka ner och kolla snart.
Men hela Charoen Krung är rätt intressant att upptäcka. Det kommer mer.
Bangkok Tram
Charoen Krung byggdes 1864, var den första riktiga gatan i Bangkok och var känd då vid dess engelska namn New Road.
När antalet personer som pendlade på vägen växte, kom Alfred John Lofton, kapten vid Royal Thai Navy och hans danska kollega, kom fram med en plan att introducera spårvagnsservice på vägen. De spenderade tre dagar på att kartlägga antalet personer som reste på vägen och bestämde sig sedan för att söka ett spårvagnsavtal.
De vann ett 50-årigt avtal om att bedriva spårvagnstjänsten på sju linjer 1887 under förutsättning att den första spårvagnen skulle öppnade inom fem år och resten inom sju år.
Den första spårvagnslinjen löpte från Bang Kho Laem till Thanon Tok och invigdes den 22 september 1888. Den var cirka 12 kilometer lång, vagnarna hade fyra hjul och drogs av ett par hästar. Det följdes av att hästspårvagnarna elektrifierades. Bangkoks elektriska spårvagnar, som började köras den 21 februari 1893, var de första i Asien, även före Japan.
Spårvagnsnätet hade flera linjer och transporterade resenärer kors och tvärs fram till den 30 september 1968 då systemet lades ner. Bakom staketet vid Metropolitan Electricity Authority's kontor längst ner på Charoen Krung-gatan står ett av de sista fysiska bevisen från en svunnen tid. Där står tram 120 och det går bra att gå in kolla på den om man vill. Många vagnar hade sitt ursprung från Danmark och Belgien, men många byggdes även inne på området på MEA.
Restaurangtips för detta rätt oturistiga området Bangkok: Rakt över gatan från detta MEA-kontor ligger THE VIEW, nere vid floden. Kanske inte värt en resa genom halva Bangkok för matens skull, men för en trevlig kväll med mat, dryck, thailivepop med kända och inte så kända band, karaoke med mera.
Jag älskar att besöka tidiga morgonmarknader där dagen börjar för många restauranger och gatukök. Ju tidigare desto bättre. Många av dessa lokalmarknader står ju inte med i guideböcker och besöks sällan av turister. Förståeligt på ett sätt. Finns inget att shoppa egentligen för den vanlige besökaren. Men för mig är det kul att se det dagliga livet, dagen som startar upp, tuk-tuks fylls upp med olika produkter och sen drar de i väg i morgonen tidiga timma. Grishuvud nån?
Ban Kao Lao Rueng är ett gammalt shop-house som omvandlas till ett litet museum för att bevara Chareon Chai-gemenskapens historia, kultur och livsstil i Bangkoks Chinatown.
På denna plats höll en grupp artister inom kinesisk opera till, och det är mest deras kostymer, masker och andra tillbehör som visas.
Chinatown är ju under stort tryck av en ordentlig modernisering, och man vill visa på de klassiska historien.
Väl värt ett besök om man är intresserad av Chinatown och dess historia. Gratis inträde men en lite gåva för vetten och elkostander kan lämnas vid ingången.
Bangkok - City of life!
23 timmar sedan, skrev Broskan:Oj oj hon var snygg, Magnum Classic klar favorit men hon hade nog fått mig att köpa vilken sort som helst.
//Broskan
japp. Jag dricker inte kaffe, och glass med kaffesmak är inte min grej men här kunde man ju inte vägra liksom.
Sorterar bilder, och hur många mappar jag har som heter mixat har jag ingen aning om, men många är det. Önskar jag hade sorterat bättre bakåt i tiden. Men i mappen Mixat Kambodja hittade jag denna bild. Det var bröllopsfoto-session vid Angor Wat och passade på att fota några av gästerna...
Gräver vidare i hårddiskar. Hittar massa kul.
Bland annat denna bild från det kungliga statsbesöket i Thailand 2003. Denna bild på kungaparet utanför Royal Palace i Bangkok är ju rätt fet...
Länk till kungens tal:
Utanför Siem Reap ligger en lite större lokal marknad som jag brukar besöka när jag varit i området.
Jag gillar såna lokala marknader där frukt, grönsaker, fisk, kött och andra matvaror säljs i en härlig mix.
Några av mina "lokalfavoritmarknader" i Asien ligger i Mandalay, Dhaka, Hanoi och Hong Kong.
När Rama 1 blev kung 6 april, 1782 flyttade han huvudstaden från Thonburisidan till sin nuvarande plats. Det betydde att de kinesiska grupperingarna som fanns på det område staden skulle börja byggas på flyttades längre sydost ut.
Thailand som då kallades Siam hade inte ännu öppnat västerländska länder och Kina var den enda riktiga handelspartnern. Efter att Bangkok grundats ökade antalet kinesiska fraktbåtar som anlände till Chao Praya-floden markant. Småbåtar fraktade iland allehanda produkter från de större båtarna.
För att bygga upp den nya staden, dess tempel och palats importerades även arbetskraft från Kina. Till alla handelsmän som gjorde import-export kom även snickare, guldsmeder, silversmeder, tegelstenstillverkare och byggare.
Chinatown blomstrade, Sampeng Lane blev en central utgångspunkt för nyanlända produkter och all arbetskraft. Med kineserna kom även opium, hemliga klubbar och världens äldsta yrkegrupp: prostituerade, i huvudsak från södra Kina. Sampeng Lane blev Bangkoks första "Red Light District", dock identifierade man en bordell med en grön lampa som hängde utanför. Dessa var inga sunkhak, man försökte bräcka varandra med inredning och standarden på damerna. Ett slanguttryck för prostituerade på den tiden var ae Sampeng.
En av de mest framgångsrika bordellmammorna var Mrs Yai Faeng som drev bordellen "Madam Faeng's Station". Faeng var djupt troende buddhist och byggde ett tempel i Chinatown 1833 med sina intjänade pengar. Templet hade från början inget namn. När Feang gått bort renoverades templet och fick namnet Wat Khanikaphon efter ett låneord från språket pali, fritt översatt betyder det: "tempel som var resultatet av prostituerades bidrag".
Templet är litet och har en del små intressanta detaljer, men framför allt så finns en avbild av Faeng i den bakre muren av området. Brukar smita förbi ibland för att se hur de dekorerat den framgångsrika affärskvinna.
Talat Rot Fai, eller Train Market vid Ratchada har stort utbud av mat och modestånd där man kan shoppa och äta, men den erbjuder också en livlig atmosfär för att få få i alla fall mig på bra humör.
För dem som vill koppla av och stanna en stund, så kan man hänga på nån av de trendiga barerna på plats. Fraktcontainrar och veteranbilar har omvandlats till småbarer där ett brett utbud av alkoholhaltiga drycker, fruktshaker och andra drinkar kan njutas.
Jag gillar att ta MRT från Jatujak till Talat Rot Fai på söndagskvällar, då blir det två bra häng på samma kväll. Ska försöka ta en seriös fotokväll där vid tillfälle.
Hong Kong.
Svårt att säga vad det är. Ibland längtar jag dit, ibland känner jag aldrig mer. Nån slags hatkärlek antar jag. Sitter och funderar på en resa dit under hösten. Men längtar även tillbaka till Burma som jag inte varit på väldigt länge. Svåra val. Dock känner jag att man måste nog passa på om man vill hänga lite i de "kinesiska" områdena i Hong Kong. Kanske löjligt att säga så då det är en del av Kina, men vad jag menar är de områdena där nästan bara kineser handlar, äter, skvallrar etc. De känns som många klassiska områden försvinner hela tiden då det ska byggas nytt hela tiden. Men än så klänge finns de kvar. Ett område jag gillar är från Western Market västerut på Hong Kong-ön. Runt gatan Des Voeux Road West finns en hel butiker, slaktare, försäljare, snacks som lockar fram kameran. Ett annat sånt område är nere vid Causeway Bay, också på ön. Inget för alla men jag tycker det är intressanta områden.
Logga in för att svara.